Påven: Bönen gjorde Teresa av Ávila exceptionell

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

“Heliga Teresas mod, kreativitet och excellens som reformator är frukten av Herrens närvaro” och gör henne till "en exceptionell kvinna". Det säger påven Franciskus i ett videobudskap 15 april till deltagarna i internationella kongressen "Mujer exceptional", exceptionell kvinna, om kyrkoläraren Teresa av Ávila som hölls 12-15 april i katolska universitetet i Ávila tillägnat helgonet i Spanien. För 50 år sedan, 27 september 1970, utnämndes Teresa av Ávila till kyrkolärare av Paulus VI.

Exceptionell kvinna

“Exceptionell kvinna” – minns påven – var orden Paulus VI använde då han beskrev denna unga kvinna, som hade förmågan att leva i enhet med Herren, vara foglig för helig Ande och helt och hållet förbli en eld av Guds kärlek. “Heliga Teresas mod, kreativitet och excellens som reformator – understryker påven – är frukten av Herrens närvaro”.

Helighetens väg

Påven påminner om att helighet gynnar "ett mer mänskligt sätt att leva på" och är ”alla troendes kallelse”; helighet handlar inte om att vara ”specialister på det gudomliga”.

Tecknet på enheten med Gud, som man odlar i bönen, ligger i arbetet man utför, förklarar påven och att detta också innebär en personlig förändring eftersom man så, öppna för helig Ande, blir "ödmjukare, mer uppmärksamma på våra bröders och systrars behov och bättre söner och döttrar till Guds heliga folk".

Påven förklarar att heliga Teresa, som ansåg sig själv vara mycket eländig, ser att Guds godhet är större än allt ont som vi kan göra, att Han inte minns vår otacksamhet och inte tröttnar på att förlåta, men att faran är att vi tröttnar på att be om förlåtelse.

Från bön till syskonskap

Idealet om syskonskap upptäcktes av heliga Teresa, säger påven och förklarar att vi liksom kyrkoläraren Teresa lever i svåra tider och därför behöver starka vänskapsband.

“Det är tillsammans med Honom som vi kan bemöta alla utmaningar, för att endast Hans sällskap är det som vårt hjärta begär och det som ger oss den fullhet av glädje som vi är skapade för”, avslutar påven och förklarar att det är just detta Teresa av Ávila sammanfattar i sin kända bön, som han uppmanar till att ofta be:

Låt inget förvirra dig.
Låt inget skrämma dig.
Allt förgår.
Gud förändras aldrig.
Tålamodet uppnår allt.
Den som har Gud, kan ingenting sakna.
Gud ensam är nog.