Påven Franciskus öppnar den heliga porten och inlder det extraordinära jubelåret den 8 december 2015 Påven Franciskus öppnar den heliga porten och inlder det extraordinära jubelåret den 8 december 2015 

Vad är ett jubelår?

Ett jubelår är ett särskilt heligt år som firas vart 25:e år i den katolska kyrkan. Det senaste var jubelåret 2000 och nu står vi på tröskeln till jubelåret 2025. Jubelåret är ett tillfälle för de troende att som pilgrimer leva sin tro i botgöring, omvändelse, försoning och gottgörelse. Ett tillfälle för att fördjupa sin tro och vittna om den med ett förnyat engagemang.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

År 2025 är ett jubelår, och påven Franciskus kommer att kungöra det på Kristi Himmelsfärdsdag den 9:e maj. I samband med det publiceras även bullan för jubelåret 2025 som har titeln Peregrinantes in spem - Hoppets pilgrimer. 

Den judiska traditionen

I den antika judiska traditionen firades jubelåret var 50:e år, och det var tänkt som ett år att återställa jämlikhet bland alla Israels barn och ett viloår för jordbruksmarken. Jubelåret erbjöd nya möjligheter: slavarna befriades, skulder sanerades. För att signalera att jubelåret började blåste man i ett baggehorn, jobel på hebreiska, från vilket den kristna termen jubileum härstammar. "Rättvisa, enligt Israels lag bestod framför allt i att skydda de fattiga och svaga" (Johannes Paulus II, Tertio Millenio Adveniente 13).

Jesus och Nådens år

När Jesus kom till synagogan i Nasaret, där han hade växt upp, berättar Lukasevangeliet att han läste ur profeten Jesajas bok (Jes 61, 1-2, 4).

”När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. (Luk 18-19)

Jubelåret i den katolska kyrkan

Jubelårets katolska tradition började med påven Bonifatius VIII år 1300. Bonifatius VIII hade tänkt att jubelåret skulle infalla varje århundrade. 1299 finns det skrivet att pilgrimer var medvetna om en legendarisk 100-årig avlat, som de skulle ta emot i Rom på det nya århundradets nyår. I övergången från ett århundrade till ett annat, begav man sig till Rom och den antika basilikan vigd till Petrus, för att få fullständig förlåtelse för alla sina synder.

Varken dåtidens påve Bonifatius VIII eller prelaterna visste något om denna sed, men memoarer av kardinal Jacopo Caetani degli Stefaneschi talar om en 107-årig man som, ifrågasatt av Bonifatius, hävdade att han 100 år tidigare, den 1 januari 1200, vid 7 års ålder, hade begett sig tillsammans med sin far till påven Innocentius III för att ta emot den "hundraåriga avlaten". Även om vittnesbördet om detta hundraårsjubileum existerar, finns inga samtida källor samtida med Innocentius eller äldre som vittnar om denna sed.

Jubelår – hur ofta?

Varje jubelår proklameras med en bulla. Påven Bonifatius VIII, skrev den första bullan för ett jubelår: Antiquorum habet fida relatio, utfärdad den 22 februari 1300 (som vid den tiden fortfarande räknades till 1299 eftersom nyåret enligt custom ab incarnatione, inföll på Bebådelsen den 25 mars). I den hämtade han inspiration från den forntida judiska traditionen. Med denna bulla beviljades fullkomlig avlat till alla dem som först ångrade sina synder och biktade sig, för att därefter besöka Peterskyrkan och basilikan Sankt Paulus utanför murarna, trettio gånger, om de var romare, och femton gånger om de var utlänningar, under året. 

År 1350 beslutade påven Clemens VI, sig för att efterlikna det judiska jubelåret, att förkorta intervallet till 50 år. Intervallet sänktes senare till 33 år av påven Urban VI, med motiveringen att det var så många år som Jesu jordiska liv hade varat.

Men från och med 1475 och framåt – beslutade Paulus II att jubelåret skulle firas vart 25:e år, så att varje generation skulle få möjligheten att uppleva minst ett jubelår. Fram till nu har den katolska kyrkan firat 25 jubelår – det senaste var jubelåret 2000.

Extraordinära jubelår

Sedan finns det ett antal extraordinära jubelår – en sed som går tillbaka till 1500-talet. Det senaste extraordinära jubelåret, firades 2016 med den Gudomliga Barmhärtighetens år, som påven Franciskus proklamerade. Innan dess hade påven Pius XI år 1933 kungjort ett extraordinärt jubelår, för att fira Frälsningens 1900-årsjubileum, och år 1983 utlyste Johannes Paulus II ett jubelår för att fira Frälsningens 1950-årsjubileum. Samanlagt har påvarna kungjort nio extraordinära jubelår. 

Den katolska kyrkan har gett den hebreiska traditionen om befrielse och skuldfrihet, en mer andlig betydelse, med fokus på en förlåtelse öppen för alla, och möjligheten att förnya sitt förhållande till Gud och till sin nästa. Därför är jubelåret alltid en möjlighet till omvändelse, till att fördjupa sin tro och att leva sitt kristna vittnesbörd med ett förnyat engagemang.

Heliga porten

Den heliga porten är bara öppen under jubelåret och under alla andra år är den igenmurad. Var och en av de fyra stora basilikorna i Rom har en helig port: Peterskyrkan, San Giovanni in Laterano, Sankt Paulus utanför murarna och Sankta Maria Maggiore. Denna rit - öppnandet av den heliga porten - är symboliskt jubelårets erbjudande att ge den troende en "extraordinär väg" till frälsning. De heliga portarna i de andra basilikorna öppnas efter att påven har öppnat den Heliga Porten i Peterskyrkan.

Lista över jubelår och dess påvar:

1300: Bonifatius VIII

1350: Clemens VI

1390: proklamerades av Urban VI, leddes av Bonifatius IX

1400: Bonifatius IX

1423: Martin V

1450: Nicholas V

1475: proklamerades av Paulus II, leddes av Sixtus IV

1500: Alexander VI

1525: Clemens VII

1550: proklamerades av Paulus III, leddes av Julius III

1575: Gregorius XIII

1600: Clemens VIII

1625: Urban VIII

1650: Innocentius X

1675: Clemens X

1700: öppnades av Innocentius XII, stängdes av Clement XI

1725: Benedictus XIII

1750: Benedictus XIV

1775: proklamerades av Clemens XIV, leddes av Pius VI

1825: Leo XII

1900: Leo XIII

1925: Pius XI

1933: Pius XI – extraordinärt jubelår

1950: Pius XII

1975: Paul VI

1983: Johannes Paulus II – extraordinärt jubelår

2000: Johannes Paulus II

2015: Franciskus – extraordinärt jubelår

Under åren 1800, 1850 och 1875, firade inga jubelår på grund av de politiska förhållandena i Italien. 

 

18 april 2024, 11:38