800 år senare. En ny omfamning och ett engagemang i fredens tecken

Andrea Tornielli - Abu Dhabi, översättning Katarina Agorelius

Åtthundra år efter mötet mellan helige Franciskus av Assisi och sultanen al-Malik al-Kāmil presenterar sig påven, som bär helgonet från Assisis namn, för de «muslimska bröderna» som en «troende som törstar efter fred». Och tillsammans med storimamen av Al-Azhar skriver han under en deklaration som avses markera inte bara relationerna mellan kristendomen och islams historia utan även själva den islamiska världens historia. Påven Franciskus, som har uppfunnit uttrycket “världskrig i delar” tar, med denna resa och gest, vid på vandringen som har inletts av hans föregångare genom att ta ett ytterligare steg framåt. Redan helige Johannes Paulus II engagerade de religiösa ledarna från och med mötet i Assisi 1986 – då kärnvapenhotet, som vi tyvärr återgår till idag, tyngde världen – för att understryka hur de mest olika trosinriktningar måste främja fred, samlevnad och broderskap. Efter 11 september 2001, när den terroristiska fundamentalismen kom tillbaka på den internationella scenen på ett våldsamt sätt, gjorde den gamla polska påven alla ansträngningar för att avlägsna varje religiös motivering för missbruk av Guds namn för att rättfärdiga våld, terrorism och mord av oskyldiga män, kvinnor och barn. På samma väg gick även Benedictus XVI under hela sitt pontifikat. I september 2006 sa påven Ratzinger till muslimska länders ledare: «Det är nödvändigt att kristna och muslimer, i trohet till deras respektive religiösa traditioner, lär sig att samarbeta, som de redan gör i olika gemensamma sammanhang, för att undvika varje form av intolerans och motsätta sig alla former av våld».

Nu skriver påven Franciskus under ett dokument där inte bara varje form av rättfärdigande av våld som utförs i Guds namn förkastas, utan där också viktiga och bindande uttalanden om islam och vissa av dess tolkningar görs. Orden om respekten för olika religioners troende, fördömandet av all diskriminering, vikten av att skydda alla kultplatser och rätten till religionsfrihet, samt erkännandet av kvinnors rättigheter, är krävande. Betydelsefull är även betoningen vad gäller den nihilistiska terrorismens djupaste rötter, som har sitt ursprung i felaktiga tolkningar av religiösa texter, men även av en «försämring av etik, vilket påverkar internationellt ingripande, och en försvagning av andliga värderingar och ansvarskänsla» - element som främjar frustration och förtvivlan och «som driver många till att antingen falla i den ateistiska och agnosticistiska extremismens spiral eller i religiös integralism, extremism och blind fundamentalism». Öst och väst, troende av olika religioner som ser varandra som bröder och systrar – fastställer biskopen av Rom och storimamen av Al-Azhar – kan hjälpas åt för att försöka att undvika att världskriget i delar bryter ut i hela sin destruktiva kraft.