Msgr Auza vid FN: Medlare i tvister måste vara opartiska
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Katolska kyrkan som medlare
Msgr Bernardito Auza talade om katolska kyrkans viktiga roll i medling och tvistlösning mellan olika länder i olika tider. Han berättade om hur Johannes Paulus II år 1978 bönföll Argentina och Chile att efter deras mångåriga dispyt om gränsdragningar ansvarsfullt och med lugn söka lösningar för att kunna bygga en säker, stabil och broderlig samexistens mellan de två länderna. Nu fyrtio år efter den fredliga tvistlösningen är Argentina och Chile djupt tacksamma för att gemensamt ha tagit hjälp av Heliga Stolens medling och på det sättet förhindra krig.
Även Mozambique och nyligen Colombia har hållit dörrarna öppna för medlingshjälp, sa msgr Auza. Påven Franciskus sa under sitt besök i Colombia 2017 att ”söka fred är en öppen strävan… Ju svårare vägen är till fred och förståelse desto större måste ansträngningarna för att erkänna varandra, läka sår, bygga broar, stärka relationer och stödja varandra vara.
Möteskultur
Msgr Auza sa att påven Franciskus ramar in idén med medling i det han kallar en “möteskultur”, som handlar om ömsesidig respekt och förståelse inte bara för att lösa tvister utan också i våra dagliga kontakter med andra. Möteskulturen, sa msgr Auza, är kärnan i all politisk, social och ekonomisk mänsklig aktivitet som förs i respekt för det gemensamma bästa.
Opartiska och trovärdiga medlare
En viktig fråga i det internationella samfundets insatser för medling vid tvistlösning är rättvis och opartisk medling underströk Auza. Om medling har misslyckats måste vi fråga oss om vi har varit opartiska och osjälviska. Trovärdighet är medlarens största tillgång: En trovärdig medlare skapar förtroende genom att på ett objektivt sätt identifiera parternas intressen och detta kan leda parterna att se sina specifika intressen inom ramen för en dynamisk samverkan. Han berättar att katolska kyrkans erfarenhet är att en autentisk medling kräver deltagande av alla berörda parter, inte bara de som utövar ledarskap utan också hela samhället, särskilt de som har lidit av konflikten.