Audiensen. Påven: "Gud vill att vi ska vara 'intelligenta helgon'"

Vid onsdagens allmänna audiens den 20 mars reflekterade påven över kardinaldygden klokhet. "I en värld som domineras av det yttre, av ytliga tankar och av det banala i såväl gott som ont förtjänar den gamla lärdomen om klokhet att återupprättas".

Katarina Agorelius - Vatikanstaten


Efter raden katekeser om laster övergick påven Franciskus förra veckan till att introducera raden om dygderna och vid dagens allmänna audiens, onsdagen den 20 mars, reflekterade han över kardinaldygden klokhet. Påven hälsade på de troende som hade samlats på Petersplatsen och förklarade att han på grund av problem med rösten överlämnade uppläsningen av katekesen till statssekretariatets pater Pierluigi Giroli (I.C.).

Dygderna - en slags levande organism

Tillsammans med rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet bildar klokhet de så kallade kardinaldygderna, förklarar påven inledningsvis. Han betonar att de inte bara gäller den kristna traditionen utan tillhör den antika visdomens arv - särskilt de grekiska filosofernas - och är därför viktiga i arbetet med möten och inkulturering. I medeltida skrifter presenterades dygderna inte som en enkel uppräkning av själens positiva egenskaper, påminner påven, utan som ett slags levande organism, där varje dygd – tre teologala dygder och fyra kardinaldygder - har en harmonisk plats att inta.

“En klok person är kreativ och resonerar, utvärderar, försöker förstå verklighetens komplexitet och låter sig inte överväldigas av känslor, lättja, påtryckningar och illusioner”

Att ge klokhet företräde innebär att människans handlingar ligger i händerna på hennes intelligens och frihet, skriver påven. En klok person är kreativ och resonerar, utvärderar, försöker förstå verklighetens komplexitet och låter sig inte överväldigas av känslor, lättja, påtryckningar och illusioner. I en värld som domineras av det yttre, av ytliga tankar och av det banala i såväl gott som ont, förtjänar den gamla lärdomen om klokhet att återupprättas, understryker han. Klokhet handlar om förmågan att styra handlingar så att de leder till det goda, förklarar påven, genom att veta vad man vill, fundera över situationen, ta råd och vidsynt och med en inre frihet välja vilken väg man sedan tar. Klokheten, fortsätter påven, lär oss också att ”det bästa blir det godas fiende” då det kan skapa konflikter och till och med våld.

En klok person

En klok person minns historien, betonar påven, för att livet är en ständig överlappning av gammalt och nytt. Många avsnitt i evangeliet hjälper oss att förstå vad dygden klokhet är, skriver påven: Klok är den som byggde sitt hus på en berggrund och dåre den som byggde sitt på sand (jfr Matt 7:24-27); kloka var flickorna som tar med olja till sina facklor och oförståndiga dem som inte gör det (jfr Matt 25:1-13). Det kristna livet är en kombination av enkelhet och skarpsinne, avslutar han. När Jesus förberedde sina lärjungar för uppdraget rådde han dem: "Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor." (Matt 10:16). Som för att säga att Gud inte bara vill att vi ska vara helgon, utan intelligenta helgon, för utan försiktighet är det lätt att gå vilse!

20 mars 2024, 15:01

Senaste audiensen

Läs allt >