Ekumeniskt budskap: Att ta hand om Guds skapelse kräver engagemang

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

”I mer än ett år har vi alla upplevt de förödande effekterna av en global pandemi - alla, vare sig vi är fattiga eller rika, svaga eller starka. Vissa var mer skyddade eller mer sårbara än andra, men det snabbt spridande viruset visar på vårt beroende av varandra, i ansträngningar att vara säkra.”

Dessa iakttagelser inleder ”Joint Message for the Protection of Creation” som utfärdades den 1 september av påven Franciskus, den grekisk ortodoxa ekumeniska patriarken Bartholomeus I och Justin Welby, ärkebiskop av Canterbury.

De religiösa ledarna noterar att ”ingen är säker förrän alla är säkra”, eftersom ”våra handlingar verkligen påverkar varandra” och ”det vi gör idag påverkar det som händer i morgon”.

Välj livet

Det gemensamma budskapet kommer under Skapelsens tid 2021 som pågår mellan 1 september till 4 oktober, och ger ”ett tillfälle att be och ta hand om Guds skapelse”. Det kommer även samtidigt som världsledare förbereder sig för att träffas på FN:s klimatkonferens COP26, i november, i Glasgow, Skottland, för att diskutera planetens framtid.

Tillsammans uppmanar alla att agera så att vi "inte slösar bort det här ögonblicket", och att besluta sig för "vilken värld vi vill lämna till kommande generationer". De betonar att vi måste välja att leva annorlunda och "välja livet". Gud uppmanar till att ”välja livet, så att du och dina barn kan leva” (5 Mos 30,19).

Budskapet uppmanar således alla, oavsett tro eller världsbild, att ”försöka lyssna till jordens och fattiga människornas rop, och lova meningsfulla uppoffringar för jordens skull som Gud har anförtrott oss.”

Hållbarhet framför kortsiktig fördel

En viktig utgångspunkt för social, ekonomisk och miljömässig stabilitet är förvaltningen av det ”individuella och kollektiva ansvaret för över Guds gåva”, understryker de religiösa ledarna.

I detta avseende ger den kristen tradition, skrifterna och helgonen perspektiv för att förstå både nuet och ”löftet om något större än vad vi ser i nuet”.

Som exempel lyfter de fram de bibliska berättelserna om den rika och dåraktiga mannen som lagrade stora mängder spannmål medan han glömde bort sitt slut (Luk 12: 13-21) och den förlorade sonen som slösade bort sitt arv och återvände hem hungrig (Luk 15: 11) -32), Med dessa varnar de tre för att anta kortsiktiga, till synes billiga alternativ, istället för att anta "en bredare syn och erkänna vår plats i mänsklighetens breda historia."

Det gemensamma budskapet varnar även för att välja egenintressen på bekostnad av kommande generationer och noterar att genom att koncentrera oss på vår förmögenhet, utarmas långsiktiga lösningar för naturens bästa, till fördel för kortsiktiga. Och de nya möjligheterna till framsteg och att ackumulera förmögenhet som tekniken ger oss, ”gör oss likgiltiga till andra människor eller planetens gränser”.

”Naturen är uthållig, men ändå känslig”, betonar de religiösa ledarna. ”Nu, i detta ögonblick, har vi möjlighet att ångra oss, att beslutsamt vända om och gå i motsatt riktning. Vi måste sträva efter generositet och rättvisa i vår livsstil, vårt arbete och vår användning av pengar, istället för egoistisk vinning.”

Fattiga oproportionerligt straffade

De religiösa ledarna påpekar att vi i klimatkrisen står inför "en klar rättvisa" präglad av förlorad biologisk mångfald, miljöförstöring och klimatförändringar - alla oundvikliga konsekvenser av våra handlingar - då vi "girigt har konsumerat mer av jordens resurser än planeten klarar av.”

Men vi står också inför ”en djup orättvisa”, eftersom ”de människor som bär de mest katastrofala konsekvenserna av dessa övergrepp är de planetens fattigaste, och minst ansvariga för att ha orsakat dem”.

Detta är uppenbart i de senaste månadernas extrema väderkatastroferna och naturkatastroferna visar hur klimatförändringarna ”inte bara är en framtida utmaning, utan en omedelbar och brådskande fråga om överlevnad”.

Dessutom har översvämningar, bränder och torka tvingat hela samhällen att flytta; cykloner har förstört hela regioner, och bristen på vatten och mat har lett till konflikter och migrationer för miljontals människor.

”Vi tjänar en rättfärdig Gud, som njuter av skapelsen och skapar varje människa i Guds avbild, men som även hör de fattigas rop. Följaktligen finns det en medfödd uppmaning inom oss att reagera med ångest när vi ser en sådan förödande orättvisa”, lyder budskapet.

Framtida generationer inte skonade

De religiösa ledarna varnar vidare för att ”morgondagen kan bli värre” och dagens barn och tonåringar riskerar att få katastrofala konsekvenser om vi inte tar ansvar nu för att som ”Guds medarbetare” upprätthålla vår värld. De uppmanar därför alla, för våra barns skull, att ”äta, resa, spendera, investera och leva annorlunda, inte bara tänka på det omedelbara intresset och vinsten utan också på framtida följder av vårt agerande”.

”Vi ångrar vår generations synder. Vi står enade med våra yngre systrar och bröder över hela världen i bön och handling för en framtid som allt mer motsvarar Guds löften”, uppmanar de.

Behov av samarbete

Pandemin framhävde vår sårbarhet och svagheten i våra system. Kriser ger oss ett val, påpekar budskapet:

"Vi har en unik möjlighet att antingen ta itu med den med kortsynthet och vinst eller ta vara på detta som ett tillfälle för omvändelse och förändring.”  

Om mänskligheten arbetar tillsammans som familj mot en framtid baserad på det gemensamma bästa, kan vi leva i en annan värld, läser man i budskapet. ”Tillsammans kan vi dela en vision om livet där alla blomstrar. Tillsammans kan vi välja att agera med kärlek, rättvisa och barmhärtighet. Tillsammans kan vi gå mot ett mer rättvist och uppfyllande samhälle med de som är mest utsatta i centrum.”

Detta kräver dock att man måste göra förändringar som omfattar ett individuellt ansvar för användningen av resurser. Det kommer också att kräva "ett allt närmare samarbete mellan alla kyrkor i deras engagemang för att ta hand om skapelsen" och att samhällen och nationerna "upptäcker nya sätt att arbeta tillsammans på för att bryta ner de traditionella hindren mellan folk, sluta konkurrera om resurser och börja samarbeta.”

Dessutom måste ledare, företagschefer och arbetsgivare vara ledare i övergången till rättvisa och hållbara ekonomier, välja "människocentrerade vinster och göra kortsiktiga uppoffringar för att skydda allas framtid".

Apell till alla kristna

Slutligen upprepar de religiösa ledarna sin uppmaning till varje kristen, troende och personer av god vilja att ge sitt bidrag till att förändra vårt kollektiva svar på de klimatförändringarnas och miljöförstörelsens hot.

De skriver även att de ber för världens ledare som kommer att samlas till FN:s klimatkonferens COP26 i november och påminner om att ”att välja livet innebär att göra uppoffringar och utöva självbehärskning”.

Påve Franciskus, den grekisk ortodoxa ekumeniska patriarken Bartholomeus I och ärkebiskopen Justin Welby av Canterbury noterar också att detta är första gången som de har känt sig tvungna att gemensamt understryka ”hur brådskande det är med hållbarhet, och hur den inverkar på fattigdom och på vikten av globalt samarbete”.

"Att ta hand om Guds skapelse är ett andligt uppdrag som kräver ett svar genom engagemang", skriver de. ”Det här är ett kritiskt ögonblick. Våra barns framtid och framtiden för vårt gemensamma hem beror på det.”