Påvens Angelus: ”De första kommer att vara de som överlåter sig till Faderns barmhärtighet”

När påven under söndagens Angelus kommenterade liknelsen om arbetarna i vingården, som alla betalades lika mycket, förklarade påven hur Guds logik går bortom den mänskliga logiken: De som har varit först, och förblir förankrade i världens logik, kommer att vara de sista, medan de som ödmjukt överlåter sig till Faderns barmhärtighet i slutändan kommer att vara de första”.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

"Att varje dag känna glädjen och förundran över att Herren kallar oss att arbeta för honom, på hans åker, som är världen, i hans vingård som är kyrkan". I denna förbön till Jungfru Maria under Angelusbönen, uttryckte påven skönheten i att anförtro sig till Herren och hans överraskande sätt att agera.

Gå bortom gränserna

Påven reflekterade över dagens läsning ur Matteusevangeliet, där vingårdens ägare - som representerar Gud - "kontinuerligt går ut på jakt efter människor, för att han inte vill att någon ska uteslutas från hans kärleksplan". Så är även kyrkan kallad att agera, annars blir hon sjuk:

”Kyrkan måste vara som Gud: alltid gå ut. När kyrkan inte går ut blir hon sjuk med de många sjukdomar som vi ser. Varför finns dessa sjukdomar i kyrkan? För att kyrkan inte är ute. Det är sant att när man går ut finns det risk för en olycka. Men en kyrka som är skadad för att hon är ute och förkunnar evangeliet är bättre än en kyrka som är sjuk av isolering. Gud går alltid ut, för att han är en Fader, han älskar. Kyrkan måste göra detsamma: alltid gå ut.”

Påven upprepade detta så att det verkligen skulle fasta: ”det är bättre med en kyrka som är skadad fr att den är ute och förkunnar evangeliet än en kyrka som lider av isolering.”

Guds stil

Påven beskrev två attityder som vi finner hos vingårdens ägare, och som därför är Guds egenskaper:

”Bilden av den här jordägaren som vid flera tillfällen går ut för att leta efter arbetare till sin vingård är rörande. Jordägaren representerar Gud som kallar alla, och som alltid kallar. Gud gör det även idag. Han fortsätter att kalla personer, när som helst, för att inbjuda dem att arbeta i hans vingård. Detta är Guds stil, som vi i vår tur är kallade att acceptera och imitera.”

Belöningen bortom mänsklig logik

Jordägarens andra attityd, förklarade påven, är sättet han belönar arbetarna. Ett sätt som inte är relaterat till den mänskliga logiken att belöna förtjänsterna som förvärvats med ens skicklighet:

”Gud beter sig så här: han tittar inte på tiden eller på resultatet utan på den tillgänglighet och generositet som vi ställer till hans förfogande. Hans agerande är mer än gott - det går utöver rättvisan och manifesterar sig i nåden.”

Herren vill ge alla maximal belöning, "även de som kom sist. Och här förstår vi att Jesus inte talar om arbete och en rättvis lön, utan om Guds rike och den himmelske Faderns godhet".

Guds belöning är vårt allt

”Gud betalar alltid maximalt: han lämnar ingen halvt avlönad. Han betalar allt."

Det är därför de som har varit först, och förblir förankrade i världens logik, kommer att vara de sista, "medan de som ödmjukt överlåter sig till Faderns barmhärtighet i slutändan kommer att vara först".

Återigen underströk påven: "Han ger oss mer än vi förtjänar". Guds belöning är allt, vårt allt, "det är hans kärlek, Jesu vänskap med oss".

20 september 2020, 17:33