Påven Franciskus och hela den diplomatiska kåren Påven Franciskus och hela den diplomatiska kåren  

Påven till diplomatiska kåren ”Fred är möjligt. Utöva självkontroll och avveckla kärnvapen”

På torsdagen hade påven Franciskus det traditionella mötet med den diplomatiska kåren, de ackrediterade ambassadörerna vid den Heliga Stolen. Vid det tillfället håller han ett av sina mer politiska tal under året. Påven utgick i årets tal från sina resor under det gångna året, och med hoppet som ledstjärna, tog han upp konflikter runt om i världen, även de så kallade bortglömda. Han belyste även problem som övergrepp på barn och våld mot kvinnor.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Den diplomatiska kåren omfattar ambassadörer som representerar de idag 182 stater som upprätthåller fullständiga diplomatiska förbindelser med Heliga Stolen. Dessutom har Heliga Stolen bilaterala förbindelser även med EU, Malteserorden och Palestina, där förbindelserna stärktes med ett avtal i juni 2015. Utav dessa har 89 Rom-baserade ambassader.

Påven höll ett 21 sidor långt tal till ambassadörerna som hade samlats i sala Regia i det Apostoliska palatset på förmiddagen.

Hoppet kräver realism

Påven börjar talet med en uppmaning till att bemöta vår tid med hopp, men betonar att  även om hoppet kräver "realism" och att "man kallar problemen med namn". Påven inser att det nya året inte börjar med uppmuntrande tecken, utan snarare med en intensifiering av spänningar och våld”, men menar att man inte får sluta hoppas, och förnyade sin appell om att spänningen mellan Iran och USA inte ska förvärras ytterligare och ber om dialog och respekt för internationella lag.  

Hela talet byggde på påvens många apostoliska resor under 2019, som gav honom en möjlighet att främja dialog på politisk och religiös nivå, med tanke på att den Heliga Stolens diplomatiska åtagande är fred och integrerad mänsklig utveckling.

Kampen mot övergrepp på barn

Påven hänvisade till sin första resa, Världsungdomsdagen i Panama i januari för ett år sedan, ett möte med världens ungdomar och påminde om hur "många vuxna, inklusive flera medlemmar av prästerskapet" som har varit ansvariga för "mycket allvarliga brott mot barns och ungdomars värdighet". Det här är "brott som kränker Gud och som orsakar fysisk, psykologisk och andlig skada", sa han och erinrade om mötet i Vatikanen i februari förra året och det förnyade åtagandet att skydda minderåriga med "ett brett spektrum av regler" för att hantera dessa fall.

Utbildningsavtalet och familjens primat

Påven noterar i sitt tal vikten av utbildning och påminner om det kommande internationella mötet i Vatikanen, den 14 maj med temat: "Återuppbygga den globala utbildningspakten". Utbildningen slutar inte i klassrummen utan säkerställs främst genom att stärka familjens primära rätt att fostra och forma sina barn, konstaterar påven.

Den ekologiska omvändelsen

Påven tog även upp miljöfrågan och underströk oron över skapelsen: - "Vården av vårt gemensamma hem måste ligga i allas intresse”, sa han och uppmanade återigen till denn "ekologiska omvändelse" som "ännu inte verkar ha uppnåtts av det internationella samfundet".

Konflikter i Latinamerika

Med blicken på Latinamerika talade påven om den Panamazoniska synoden för att sedan uttrycka sin oro över de ökande "politiska kriserna i ett växande antal länder, där polariseringar inte hjälper”.

Påven nämnde särskilt Venezuela med hopp om att man inte ska upphöra söka lösningar:

”Konflikterna i den amerikanska regionen, beror, trots dess olika rötter, gemensamt på djup ojämlikhet, orättvisa och endemisk korruption, liksom på de olika formerna av fattigdom som kränker människors värdighet”, sa påven och uppmanade till att ”stärka de demokratiska institutionerna och främja respekten för rättsstaten för att förhindra odemokratiska, populistiska och extremistiska drifter”.

Interreligiös dialog och appell för Jerusalem

Påven fortsatte att tala om sin andra resa 2019 som var till Förenade Arabemiraten, där han undertecknande dokumentet om brödraskap tillsammans med storimamen för Al-Azhar, för att främja respekten för religionsfrihet och den interreligiösa dialogen. Fred och hopp var centralt även under besöket i Marocko där påven tillsammans med landets kung Mohammed VI undertecknade ett dokument om Jerusalem som en unik och helig stad. Påvens tankar gick under talet till det Heliga Landet i en appell till det internationella samfundet att stödja den israelisk-palestinska fredsprocessen. "Ett mycket brådskande åtagande som gäller även andra platser i Mellanöster", noterade han. .

Risken med tystnaden om Syrien

"Jag tänker först och främst på tystnade om kriget som förstörde Syrien under detta decennium." För påven finns det ett brådskande behov av fredslösningar och återuppbyggnad för det syriska folket. Samtidigt tackar han Jordanien och Libanon som har tagit emot tusentals flyktingar.

Spänningen mellan USA och Iran

Påven uttalade sig även om de senaste nyheterna:

”Särskilt oroande är signalerna som kommer från hela regionen, till följd av den ökade spänningen mellan Iran och USA och som riskerar att först och främst belasta den långsamma återuppbyggnadsprocessen i Irak, samt att skapa en större konflikt som vi alla önskar slippa. Därför förnyar jag min vädjan till alla intresserade parter att undvika att väcka konflikten till liv och att istället hålla självkontrollen och dialogens flamma brinnande, med full respekt för internationell lag.”

Yemen och Libyen

Påven är också orolig för Yemen, som upplever en av de allvarligaste humanitära kriserna i nyare historia, i ett klimat av allmän likgiltighet från det internationella samfundet, och Libyen där situationen även förvärras av extremisternas intrång.

Europa och solidariteten

När påven vidare talade om Europa nämnde han särskilt de tre länder han besökte förra året: Bulgarien, Nordmakedonien och Rumänien, som alla är en bro mellan öst och väst.

Han underströk vikten av att Europa inte förlorar sina rötter, och känslan av solidaritet som har präglat kontinenten i århundraden.

”Förlora inte den anda som har sina rötter bland annat i den romerska pietas och i den kristna caritas, som väl beskriver de europeiska människornas själ. Notre Dame-katedralen i Paris som brann, visar hur ömtåligt och lätt det är att förstöra även vad som verkar bestående. Den betydelse som byggnadens skada har, inte bara för katoliker utan för hela Frankrike och för hela mänskligheten, har återuppväck tanken på Europas historiska och kulturella värderingar och de rötter som dessa bygger på. I ett sammanhang där värden saknas, är det lättare att splittra än att hålla samman.”

Berlinmuren och näthatet

Bland de olika årsdagarna som påven nämnde under sitt tal saknades inte 30-årsdagen av Berlinmurens fall, "emblematisk för en kultur som skiljer människor och som öppnar vägen för extremism och våld".

"Vi ser det i det hatiska språk som används i sociala medier. "Vid hatets barriärer föredrar vi försoningens och solidaritetens broar”, sa påven med eftertryck.

Kärnvapen gör inte världen säkrare

Slutligen den apostoliska resan till Thailand och Japan. Här lyssnade påven på vittnesmålen av hibakusha, de överlevande från atombombningarna 1945, som upprepade att "verklig fred inte kan byggas på hotet om en möjlig total förintelse av mänskligheten orsakad av kärnvapen". Påven bekräftar det omoraliska i användningen av kärnvapen och fördömer även innehavet av dem:

”En värld utan kärnvapen är möjlig och nödvändig, och det är dags för de med politiskt ansvar att bli medvetna om det. Det är inte ett avskräckande innehav av kraftfulla massförstörelsemedel som gör världen säkrare, utan alla människors tålmodiga arbete, var och en engagerade i sin egen sfär, för att bygga en värld av fred, solidaritet och ömsesidig respekt.

Bön för Australien

Liksom under onsdagens allmänna audiens riktade även påven idag en tanke till Australien där ihållande bränder härjar, och han försäkrade om sin bön för landet.”

FN har undvikit ett världskrig

Slutligen riktade påven mycket starka ord till FN vars engagemang "under dessa 75 år i stort sett har varit en framgång, särskilt för att undvika ytterligare ett världskrig". Han upprepade därför att det gemensamma goda är kriteriet som ska följas för att övervinna risken glömma bort att de mänskliga rättigheterna är knutna till den mänskliga naturen, och istället koppla dem till betingade situationer.

Påven sa även att det är brådskande att göra "en övergripande reform av det multilaterala systemet" så att den blir mer aktuell i det nuvarande geo-politiska sammanhanget.

Våld mot kvinnor kränker Gud

I år är det 70-årsjubileet för dogmen om Jungfru Marias upptagning till himlen. Och för 25 år sedan hölls FN:s 4:e världskonferens för kvinnor i Peking. Det ger oss ett tillfälle att ”understryka vikten av att kvinnors värdefulla roll i samhället alltmer erkänns och alla former av orättvisa, ojämlikhet och våld mot dem upphör", sa påven och citerade sin predikan på nyårsdagen:

"Allt våld mot kvinnor kränker Gud. Det är inte ett enkelt brott, det är ett brott som förstör den harmoni, poesi och skönhet som Gud ville ge världen.”

Jungfru Maria och den möjliga freden

Det är ingen slump att hans tal avslutas med blicken vänd mot Jungfru Marias upptagning till himlen, som inbjuder oss att se på den jordiska resans mål, den dagen då fred och rättvisa kommer att återställas fullt ut:

”Vi känner oss uppmuntrade genom diplomatin, som är vårt mänskliga försök, ofullkomligt men ändå värdefullt, att ivrigt skynda på frukterna av denna önskan om fred, medvetna om att målet är möjligt.”

09 januari 2020, 17:52