Påven till biskopar: Var vaksamma även då ljuset försvinner

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

I ett långt och starkt tal tog påven återigen upp vikten av biskoparnas roll i kyrkan och deras mission i dagens värld. Han sa att biskoparna har utvalts av Gud och att deras största uppgift därför är att vara heliga och tjäna Fadern natt och dag.

Vänj er vid ljuset

”Var vaksamma även då ljuset försvinner eller då Gud själv gömmer sig i mörkret och då vi frestas att ge upp och den onde, som alltid lurar, på ett subtilt sätt säger att gryningen inte kommer igen. Fall just då ner på ert ansikte igen (jfr 1 Mos 17:3) för att lyssna på Gud som talar och förnyar sitt löfte som han aldrig har svikit.”

“Kyrkans och den lilla flockens framtid är segerrikt gömt i Guds Sons kors. Våra namn är ristade i hans hjärta och vårt öde ligger i hans händer” sa påven till biskoparna. ”Må Kristus vara er glädje och Evangeliet er näring. Håll blicken fäst endast på Herren Jesus och vänj er vid ljuset och sök det oavbrutet även då det faller om det så även är små glimtar.”

Påven sa till biskoparna att de aldrig får skämmas för att ta på mänsklighetens sår och föra en dialog om frågor som kommer upp. ”Jag ber er att vara särskilt uppmärksamma på prästerskapet och seminarier” sa påven och underströk att “våra svar kommer att sakna en framtid om de inte når den andliga avgrunden som i många fall har tillåtit skandalös svaghet, om de inte avslöjar den existentiella tomhet som den har närt och om de inte avslöjar varför Gud har varit så dämpad, så nedtystad och så borttagen från ett visst sätt att leva, som om han inte har funnits där."

”Var och en av oss måste ödmjukt gå in i sig själv och fråga sig vad man kan göra för att göra kyrkans … ansikte heligare i den Högste Herdens namn. Det tjänar inget till att utpeka andra … Här är det nödvändigt att arbeta tillsammans och i gemenskap, men alltid vissa om att den äkta heligheten är den som Gud utför i oss”.

Påven avslutade sitt tal till biskoparna med att be dem att gå glada framåt och inte bittra, lugna och inte oroliga, tröstade och inte övergivna och alltid söka Herrens tröst.