Påven: Litauen lär oss att välkomna olikheter

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påven sa att han med glädje och hopp inleder denna pilgrimsvandring i de baltiska länderna i Litauen och citerade helige Johannes Paulus II:s ord då han besökte Vilnius 1993: Litauen är ”ett tyst vittne om en passionerad kärlek för religionsfriheten”.

Påven nämnde sammanträffandet av 100-årsfirandet sedan landets självständighetsförklaring - ett sekel fyllt av prövningar som gripanden, utvisningar och även martyrskap.

Samlevnad mellan olika folk

“Vi vet inte hur morgondagen blir: det vi vet är att det i varje epok gäller att bevara “själen” som har byggt upp den och hjälpt den att omvandla varje situation av smärta och orättvisa till möjligheter och bevara rötterna som har gett frukt idag levande och gällande” sa påven. Han talade vidare om hur Litauen är präglat av samlevnad mellan olika folk och religioner och är därför tolerant, välkomnande, respektfullt och solidariskt.

Påven sa att de är ett gott exempel på att välkomna olikheter i dagens värld där man vill få bort olikheter och där uppdelning och motsättningar ökar. ”Alla de konflikter som uppstår finner varaktiga lösningar under förutsättning att de är rotade i den konkreta uppmärksamheten mot människor, särskilt de svagaste, och känner sig kallade att vidga horisonten «och se det större goda som kan komma alla till del» (Evangelii gaudium, 235).”

Gemenskap och hopp

Påven talade om vikten av att ungdomar får utrymme att växa och arbeta för att skapa en hoppfull framtid i ett land. Han försäkrade Litauens president den katolska kyrkans engagemang för att detta land kan uppfylla sin kallelse att vara en bro mellan gemenskap och hopp.