PÅVEN

Påven till Veronas präster: Bikten får inte vara tortyr, förlåt alltid

Påven Franciskus inledde sitt pastorala besök i Verona med ett möte med diakoner, präster och gudsvigda män och kvinnor. Han uppmanar varje person att omfamna sin kallelse, att djärvt axla sitt uppdrag och fira stadens trosarv i kärlek och hopp.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påve Franciskus reste på lördagen till Verona för ett pastoralt dagsbesök. Dagen inleddes med ett möte med stadens gudsvigda.

När de samlades i vad påven beskrev som en av Italiens vackraste romanska basilikor, vigd till Sankt Zeno, sa påven Franciskus att arkitekturen påminde honom om en båt och att de var samlade tillsammans i Herrens båt som "navigerar historiens hav för att sprida evangeliets glädje.”

Med denna bild i åtanke erbjöd påven Franciskus två reflektioner om det gudsvigda livet.

Välkomna kallelsen

"Först av allt", började påven, "måste vi välkomna kallelsen vi har fått."

Han mindes hur Jesus i början av sin verksamhet i Galileen, "går längs sjöstranden och riktar sin blick på en båt och två par fiskarbröder... Han går fram och kallar dem att följa honom."

Påven uppmanade de närvarande att aldrig glömma denna bild, som visar att i hjärtat av det kristna livet finns mötet med Herren, som kommer "oavsett personliga förtjänster eller ansträngningar." På samma sätt har det gudsvigda livet sitt ursprung i Herrens kallelse.

Påven Franciskus bad alla församlade att "aldrig förlora kallelsens under! Det livnärs av minnet av gåvan som mottagits i nåd, ett minne att alltid hålla levande inom oss."

"Detta är den första grunden för gudsvigning och vår tjänst”, betonade han.

Uppdraget

Påven vände sig sedan tankarna till uppdraget och betonade behovet av djärvhet när man utför sin mission. Han såg återigen tillbaka till bilden av Jesus när han mötte sina lärjungar på Galileiska sjön.

"Djärvhet är en gåva som kyrkan väl känner till", sa påven. "Om det finns något som verkligen kännetecknar Veronas präster och gudsvigda, så är det just att vara företagsamma, kreativa och kapabla att förkroppsliga evangeliets profetia."

Veronas arv

Påven fortsatte med att hylla Veronas historiska trosarv.

Han sa att arvet består av de många "trosvittnen som har kunnat förena Ordets förkunnelse med generös och medlidande tjänst till de behövande."

Han nämnde särskilt "den "sociala kreativiteten" som ledde till skapandet av träningsskolor, sjukhus, vårdhem, härbärgen och platser för tillbedjan."

När han reflekterade över Sankt Zenos lära, påminde påven de samlade i hans basilika om farorna med att normalisera girighet och vikten av aktiv välgörenhet. Han noterade att "ni har ärvt djärvheten i en tro på aktiv välgörenhet", och upprepade Paulus ord: "Trötta inte på att göra gott."

En kärlekens stad

Som avslutning på sitt tal, uppmuntrade påven Franciskus Verona och alla närvarande att vara en stad präglad av kärlek, inspirerad av evangeliet.

När vi nämner "Shakespeares geni", som inspirerades av stadens skönhet för att berätta historien om Romeo och Julias plåga, "låt oss kristna, inspirerade av evangeliet, arbeta för att så en kärlek som är starkare än hat och döden”, sade påven.

"Dröm om Verona på detta sätt, som kärlekens stad," avslutade påven. "och må Guds kärlek vägleda och välsigna er."