Påven: Ingen ekologi utan jämlikhet. Vi kämpar mot sönderfallet

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

På lördagen 12 september tog påven Franciskus emot Kommuniteten Laudato si’ i Paulus VI:s audienshall.

Kommuniteten Laudato si’ instiftades av biskopen av Rieti i Italien, Domenico Pompili, och Carlo Petrini, grundaren av Slow Food”, med målet att efterleva påvens encyklika Laudato si', Lovad vare du. För några dagar sedan presenterade de båda sin bok “TerraFutura”, ung. jordens framtid, i Vatikanen i vilken påven för en dialog med Petrini om integrerad ekologi. Kommuniteten är utbredd i hela Italien och man hoppas på att den sprids internationellt. Den är öppen för alla, oberoende tro eller politisk inriktning.

”Försummelsen av skapelsen och de sociala orättvisorna påverkar varandra”, sa påven och la till: “Man kan säga att det inte finns ekologi utan jämlikhet och ingen jämlikhet utan ekologi”.

Det behövs en verklig vilja för att från grunden ta itu med orsakerna till de pågående klimatförändringarna. Det räcker inte med generella åtaganden och ord och man kan inte bara se till ett omedelbart samtycke från väljare eller finansiärer. Man behöver vara långsiktig, för att annars förlåter historien oss inte. Vi måste arbeta idag för allas morgondag.

Kontemplation leder till handling

Påven sa att den som på allvar vill vårda miljön behöver kunna kontemplera och ha medlidande. ”Idag beundras inte längre naturen som omger oss, utan den slukas upp (...) Blicken på verkligheten är allt snabbare, mer distraherad och ytlig, medan nyheterna och skogarna på kort tid bränns upp”, sa påven.

Sjuka av konsumtion är man angelägen om att ha den senaste appen, men vet inte vad grannarna heter och kan inte skilja en trädart från en annan. Och det allvarligaste är att man med denna livsstil förlorar rötterna och tacksamheten för det man har och den som har gett oss det. För att inte glömma, måste man återgå till att kontemplera. För att inte distraheras av tusen onödiga saker, behöver man återfinna tystnaden. För att hjärtat inte ska bli sjukt, måste man stanna upp.

Medlidande, vaccinet mot likgiltighet

Påven sa vidare att kontemplationen leder till konkret handling.

Vårt medlidande är det bästa vaccinet mot likgiltighetens epidemi … Världen behöver denna kreativa och möjliga kärlekshandling och folk, som inte sitter och kommenterar framför en skärm utan lortar ner sina händer för att ta bort förfallet och återställa värdigheten. Att ha medlidande är ett valet att inte se någon annan som fiende.

Det får vara slut på slöseriet

Påven förklarade avslutningsvis att den som har medlidande går in i en daglig kamp mot slöseriet av andra personer och av saker.

Låt oss tillsammans hjälpas åt att kämpa mot slöseriet och kräva politiska val som kombinerar framsteg och rättvisa, utveckling och hållbarhet för alla, så att ingen berövas den mark de lever på, den goda luft de andas in, vattnet de har rätt att dricka och maten de har rätt att äta.