Dopets sakrament med en godtyckligt förändrad formel är inte giltigt

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Med ett svar "Responsum" och en anmärkning ”Nota dottrinale” understryker Troskongregationen återigen hur viktigt det är att man håller sig till sakramentens formel, dvs till de exakta orden, och att om man inte gör det är sakramentet ogiltigt. I det här fallet rörde frågorna dopet, efter att Troskongregationen hade tagit emot två frågor om dopet giltighet när man har bytt ut ordet Jag till Vi i början av formeln: "Vi döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn".

Avvikande formel - ogiltigt sakrament

Troskongregationen har nyligen fått reda på att i vissa fall har dopets formel godtyckligt ändrats på prästens initiativ - att prästen har lämnat formeln i liturgin, och improviserat. Av denna anledning har man beslutat att svara, och förklara svaren, i ljuset av trosläran, för att påminna om att sakramentens giltighet är knuten till den exakta formeln som kyrkan har godkänt. Målet är att i och med detta ge tydliga riktlinjer för att undvika att präster ser sig ha friheten att ta egna ”kreativa” initiativ eller göra avvikande formuleringar, istället för att hålla sig till dem som är fastställt i kyrkans liturgi. En avvikande formulering gör sakramentet ogiltigt.

Frågorna

De två frågorna som Troskongregationen hade tagit emot i samband med att de fick reda på det inträffade var:

Fråga 1: ”Är ett dop giltigt med formeln: ”Vi döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn”?”

Svar: Nej

Fråga 2: Måste de som har döpts med ovanstående ord döpas på nytt men den rätta formeln.

Svar: Ja

Påvens godkännande

I juni godkände påven Franciskus det svar och de anmärkningar som Troskongregationen nu publicerar, angående dop som hade skett med formeln «På uppdrag av fadern och modern, gudfadern och gudmoder, mor- och farföräldrar, familjemedlemmar, vänner, och i församlingens namn, döper vi dig i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn».

Följ ritens natur och de liturgiska normerna

Troskongregationen skriver att ändringen hade skett för att understryka dopets gemenskap, för att uttrycka familjens och de närvarandes deltagande och för att undvika idén om prästens ensamma sakrala kraft, vilket formeln i den romerska riten understryker. ”Men i verkligheten är det Kristus själv som döper”, understryker Troskongregationen, och citerar konstitutionen Sacrosantum Concilium. ”Kristus är huvudpersonen i händelsen som firas".

Föräldrar, gudfäder och hela församlingen är visserligen kallade att spela en aktiv roll, med ett liturgiskt uppdrag, men detta innebär, enligt konstitutionen, att "var och en, präst eller troende, bara ska utföra det uppdrag som ritens natur och de liturgiska normerna ger dem. "(Sacrosanctum Concilium, nr. 28).

Mer än liturgiskt missbruk

Troskongregationen säger att den gamla frestelsen att byta ut den formel som traditionen bekräftar, av tvivelaktiga pastorala motiveringar, har återigen blommat upp. Men att kalla det för pastorala motivationer maskerar, även omedvetet, en subjektivistisk drift och en manipulativ vilja. Prästen har inte rätt att på eget initiativ lägga till, ta bort eller ändra på något i liturgin. ”En modifiering av sakramentets formel på eget initiativ är inte endast ett enkelt liturgiskt missbruk”, läser man i Troskongregationens anmärkning, ”utan ett sår som man samtidigt gör på den kyrkliga gemenskap och på erkännandet av Kristi handling, som i det mesta allvarliga fall ogiltigförklarar själva sakramentet, eftersom karaktären av prästämbetet  kräver att man troget överför det som man har tagit emot.”

Prästen agerar inte i eget namn

Troskongregationen påminner om det Tridentinska diktatet om behovet att prästen åtminstone måste ha som avsikt att göra det som kyrkan gör: en avsikt som inte endast kan vara en inre avsikt, då den faller risk för subjektivitet, utan även måste uttryckas i den externa handlingen, eftersom man inte agerar i eget namn, utan i Kristi namn.

Kristus döper

"Att ändra sakramentets formel - avslutar anmärkningen - innebär också att man inte förstår det kyrkliga ministeriet på djupet, som alltid är att tjäna Gud och Guds folk och inte utöva en makt som leder till manipulering av det som har anförtrotts Kyrkan och som tillhör traditionen. I varje dopministerium måste man därför vara medveten om att man inte bara agerar i den kyrkliga gemenskapen, utan också, att man är övertygad om det som den helige Augustinus sa: "Kristus är den som döper i den Helige Ande"… «Döp du också Petrus, det är Kristus som döper; döp du  Paulus, det är Kristus som döper; och döp även du Judas, det är Kristus som döper.»

Inte första gången

Redan 2008 hade Troskongregationen besvarat två frågor om dopets giltighet, med den godtyckligt modifierade formeln: “I baptize you in the name of the Creator, and of the Redeemer, and of the Sanctifier” och “I baptize you in the name of the Creator, and of the Liberator, and of the Sustainer”. Svaret då var samma som det idag: att dopen inte var giltiga och att de som hade döpts med dessa formler måste döpas "i den absoluta formeln".