Covid-19. Påvliga livsakademien: Vi behöver en risketik

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

”Humana communitas i pandemitider. Föråldrade reflektioner om livets återfödelse” är titeln på ett nytt dokument publicerat på Påvliga livsakademiens hemsida 22 juli om hälsokrisen orsakad av coronaviruset. Texten är en uppföljning av dokumentet som publicerades 30 mars på titeln ”Pandemi och universellt broderskap”.

Vad har pandemin lärt oss?

I dokumentet fokuserar man på tre huvudmål: utveckla en risketik, samarbeta internationellt och främja en ansvarsfull solidaritet. Man inleder med frågan: Vad har vi lärt oss av pandemin? Svaret är: En lektion i ömtålighet och att den drabbar alla, men framför allt dem som är inlagda på sjukhus, fängelseintagna och flyktingar i flyktingläger. En annan lektion vi har lärt oss är medvetenheten om att livet är en gåva. Dessutom: pandemin har fått oss att inse att allt hör samman och att miljöförstöring och ekonomiska val som byggs på girighet och överkonsumtion har fått konsekvenser även på virusspridningen.

Livsakademien slår fast att det krävs en större uppmärksamhet på människans ömsesidiga beroende och gemensamma sårbarhet. Man varnar för länder som har stängt sina gränser och för ett cyniskt spel om ömsesidig anklagelse och betonar att viruset inte vet av landsgränser. Det behövs alltså en samverkan för insatser för att dela information, ge bistånd och fördela resurser. Särskild uppmärksamhet ska läggas på utveckling av vård och vaccin. Man varnar för att en brist på samordning och samarbete är ett hinder för behandling av covid-19.

Behov av en risketik

Vad ska man då göra? Först och främst betonar man på vikten av en risketik som innebär särskilt ansvarstagande av personer vad gäller hälsa, livet och värdighet. Man kallar till globala ansträngningar och samarbete för att de universella rättigheterna ska erkännas, som tillgång av en god hälso- och sjukvård och grundläggande medicin. Man hoppas också på att en vetenskaplig ansvarsfull forskning utförs, som är fri från egenintressen och bygger på regler om jämlikhet, frihet och rättvisa. ”Forskningens offentliga dimension kan inte offras på privata vinstens altare” skriver livsakademien och betonar vikten av Världshälsoorganisationen för stödet av behov och intressen för de minst utvecklade länderna, inför denna aldrig tidigare skådade katastrof.

Slutligen ber livsakademien om en ansvarsfull solidaritet som erkänner varje persons värdighet och särskilt dem som lever i nöd. Dokumentet avslutas med inbjudan till en hoppfull attityd:

“Det är tid för att tänka på och förverkliga ett projekt av mänsklig samexistens som tillåter en bättre framtid” för alla.