Möte i Rom om unga och bikten

Penitentiariet, som behandlar den apostoliska botgöringen, försoningens sakrament, har hållit ett två dagar långt möte i Rom som avslutas 27 april. Man har talat om den kommande Biskopssynoden som kommer att ägnas ungdomar och nya kallelser. Högste penitentiarie kardinal Mauro Piacenza berättar att målet med mötet är just att berika förberedelserna med synoden.

Under mötet har man bland annat tagit upp frågan hur man ska hjälpa de unga generationerna att närma sig försoningens sakrament. Kardinal Piacenza föreslår en väg: Först och främst måste prästen vara övertygad om den avgörande betydelsen av bikten. Han säger också att vi måste frångå idén om att man ska tala ungdomars språk utan alltid utgå från Jesus Kristus. Vi ska inte sälja ut evangeliet och helgonens vittnesbörd. Man måste stå nära ungdomarna men aldrig sälja ut sanningen. Ungdomarna söker inte en gatupräst eller en nunna som dansar.”

Bikten hjälper de unga att få en djupare kontakt med Gud

Unga som biktar sig tar ett konkret steg mot ödmjukhet, något som inte är givet i ett samhälle som har glömt bort dygder. Föreståndare för penitentiariet msgr. Krzysztof Nykiel säger att en ung person som biktar sig övar sig i samvetsrannsakan som behövs för att öppna sig för sanningen. De vet att de inte är tillräckliga i sig själva och ber därför om Kristi nåd för få förlåtelse för sina synder. Msgr. Nykiel påminner om att påven Franciskus vid upprepade tillfällen talar om vikten av att biktfadern är bra och kan ta emot alla och ömt och faderligt vill hjälpa den ångerfulle att tänka över det onda den har gjort.

Salvatore Martinez, ordförande för den karismatiska lekmannarörelsen Rinnovamento nello Spirito Santo, förnyelse i den Helige Anden, säger att han ser andliga kriser som skakar om i historien: Den första hör samman med hur unga möter Jesus, den andra hur det mötet skapas i familjen och det tredje med frågan om detta möte med Jesus verkligen kan levas ut?

Även grundaren av Comunità Nuovi Orizzonti , kommuniteten nya horisonter, talar om detta och säger att ungdomarna nu är vilsna och förgiftade med dåliga ideologier. Hon säger att ungdomarnas hjärtan är skadade och att det är brådskande att radikalt vittna om evangeliets glädje i livet. Bikten kan vara nådens redskap men det är nödvändigt att ungdomarna möter en levande församling som överensstämmer med Guds Ord.