Helige Johannes Paulus II – ”Var inte rädda!”
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Han tog sitt motto Totus tuus från Sankt Louis Marie de Montfort, medveten om att hängivenheten till Jungfru Maria är det mest direkta sättet att hitta Jesus och tillhöra honom helt. Han tillskrev hennes beskydd att han överlevde attacken den 13 maj 1981, på årsdagen för hennes första uppenbarelse i Fatima. Och den 25 mars 1984, bad han henne upplysa "särskilt de folk vars vigning du väntar på", med hänvisning till Ryssland som vår Fru hade bett skulle vigas till hennes Obefläckade Hjärta för att stoppa spridningen av kommunismen. Vid samma tillfälle sa han: "På ett speciellt sätt anförtror vi dig och viger de folk och nationer som är särskilt i behov".
Rik troslära
Vid sidan av kardinal Ratzinger, som han placerade i spetsen av Troskongregationen lämnar det polska helgonet en rik troslära bakom sig, som bekräftade många sanningar i tro och moral och avvisade så tidens olika påståenden som han fann sig inför. Han försvarade och motiverade kyrkans celibat, bekräftade att det är omöjligt att prästviga kvinnor, han bekämpade befrielseteologin, bekräftade det omoraliska med preventivmedel, fördömde abort och eutanasi som produkter av "dödens kultur" och uppmanade alla kristna att offentligt bekräfta det mänskliga livets okränkbarhet. Medveten om allvaret i attackerna mot den mänskliga naturen grundade han det Påvliga Institutet fär Äktenskap och Familj, och han gav trosundervisningar om ”kroppens teologi”, som fokuserade på betydelserna av sexualiteten enligt den gudomliga planen.
Katekesen
Bland de stora frukterna av hans pontifikat är den katolska kyrkans katekes, vars publikation han främjade och som han definierade som "en säker och autentisk referens för den katolska kyrkans lära". Förutom de många encyklikor om specifika teman är Veritatis Splendor fortfarande grundläggande. I den fastställde han kyrkans undervisning om moral, klargjorde förhållandet mellan sanning och frihet, och påminde om existensen av absoluta moralnormer, som samvete aldrig kan avvika från.
Religionsfrihet
I dialogen med andra religioner tog han betydande steg i mötet med judarna, som han kallade "äldre bröder". Men han varnade för att glida in i religiös likgiltighet, medveten om att endast Kristus är Frälsaren. När det gäller islam skrev han om behovet av "ett korrekt förhållande" och "att vara medveten om den stora klyftan mellan den europeiska kulturen, som har djupa kristna rötter, och den muslimska tanken", och uppmanade till att "förbereda kristna som lever i en daglig kontakt med muslimer på ett adekvat sätt”. Han uppmanade institutionerna att främja religionsfrihet i Europa och bad samtidigt för att denna skulle garanteras de kristna i länder där de är en minoritet (jfr Ecclesia in Europa, 57).
Förstod utmaningarna
Johannes Paulus II förstod kyrkans största utmaningar idag. Han älskade Kristus och levde därefter, och han visade världen denna sin kärlek genom att omfamna korset fram till sitt sista jordiska andetag, vilket han redan hade uttryckt i den första predikan av sitt pontifikat: "Var inte rädda! Öppna hjärtats portar vidöppna för Kristus! Öppna staternas gränser, de ekonomiska systemen såväl som de politiska, kulturernas, civilisationens, utvecklingens vida horisonter för hans frälsande kraft. Var inte
