Påven föreslår ”hoppets diplomati” för medlemmar av diplomatkåren

Vid sin årliga audiens för medlemmar av den diplomatiska kåren som är ackrediterade vid Heliga stolen på torsdagen lade påven Franciskus fram sin vision om en ”hoppets diplomati” som bygger på sanning, förlåtelse, frihet och rättvisa.

Påven Franciskus inledde sitt tal, som lästes av Msgr Filippo Ciampanelli, undersekreterare vid Dikasteriet för de österländska kyrkorna, med att notera vikten av jubelåret för den katolska kyrkan och sa att det uppmanar var och en av oss till att återupptäcka ”vad som verkligen är väsentligt”.

Han uttryckte sin tacksamhet till de italienska myndigheterna för deras ansträngningar att förbereda staden Rom för att välkomna de miljontals pilgrimer som kommer att resa till den eviga staden 2025.

I början av året, sa påven, ser vi att vår värld slits av många konflikter, terrordåd, sociala spänningar och skapandet av nya barriärer som skiljer människor åt.

Han uppmanade alla att lägga åt sidan ”konfrontationens logik” och istället anamma en ”mötets logik, så att framtiden inte finner oss hopplöst på drift, utan pressar oss framåt som hoppets pilgrimer, individer och samhällen i rörelse, engagerade i att bygga en framtid av fred”.

Hoppets diplomati i sanning

Påven Franciskus redogjorde sedan för sin vision om en ”hoppets diplomati”, som han menade kan svepa bort krigets täta moln med ”fredens förnyade vindar”.

Alla människor, sa han, är utrustade med en medfödd törst efter sanning och längtar efter att få höra de glada nyheter som besvarar mänsklighetens behov, av att räddas från vår misär.

Samtidigt, konstaterade han, ”har knappast något hörn av vår värld lämnats oberört av den breda kulturella omvandling som orsakats av de snabba tekniska framstegen, vars anpassning till kommersiella intressen blir alltmer uppenbar och skapar en kultur som är rotad i konsumism”.

Som svar på detta, sa påven, måste en hoppets diplomati därför vara en ”sanningens diplomati”, som kopplar samman verklighet, sanning och kunskap för att ge människor ett gemensamt språk som är förankrat i verkligheten.

Språket är särskilt viktigt i diplomatiska relationer, konstaterade han och beklagade försöken att ändra innebörden av termer eller att ensidigt omtolka innehållet i fördrag om mänskliga rättigheter.

”Det är en form av genuin ideologisk kolonisering som i enlighet med noggrant planerade agendor försöker rycka upp folkens traditioner, historia och religiösa band med rötterna”, sa han och fördömde som ’oacceptabelt’ försöken att införa ’en påstådd ’rätt till abort'”.

Förlåtelse för att nå bortom hatet

Påven fortsatte med att uppmana till en ”förlåtelsens diplomati”, som kan hitta sätt att reparera relationer som brutits av hat och våld genom omsorg om offren.

Han vädjade till det internationella samfundet att få ett slut på krigen i Ukraina och Gaza och påminde om de enorma förluster som konflikterna har inneburit för oskyldiga civila.

”Samtidigt”, tillade han, ’måste det också påpekas att krig underblåses av den fortsatta spridningen av allt mer sofistikerade och destruktiva vapen’, och upprepade sitt påstående att ’krig alltid är ett misslyckande’.

Påven Franciskus påminde också om de pågående konflikterna i Myanmar, Sudan, Sahel, Afrikas horn, Moçambique och de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo.

Han fördömde de växande uttrycken för antisemitism och förföljelser av kristna samfund.

”Det kan inte finnas någon verklig fred utan en garanti för religionsfrihet, vilket innebär respekt för individers samvete och möjligheten att offentligt manifestera sin tro och sitt medlemskap i en gemenskap”, sa han.

Påven uttryckte sitt hopp för Syriens framtid och sa att alla syrier, inklusive kristna, bör dela det gemensamma bästa för hela nationen.

Frihet och rättvisa som grund för fred

Påven Franciskus uppmanade sedan till en ”frihetens diplomati”, som syftar till att sätta stopp för människohandel, drogmissbruk och andra former av modernt slaveri.

Han uppmanade alla länder att ta hand om offren för människohandel och migranter som ger sig av för att söka ett bättre liv, samtidigt som han också efterlyste insatser för att ta itu med de grundläggande orsakerna till fördrivning.

En hoppets diplomati, tillade han, är också en ”diplomati för rättvisa” och sa att det inte kan finnas någon fred utan rättvisa. Påven lyfte fram jubelårets uppmaning att efterskänka skulder, oavsett om de är sociala eller skattemässiga.

”Jag upprepar min uppmaning att dödsstraffet ska avskaffas i alla länder, eftersom det idag inte finns något berättigande bland de redskap som kan återställa rättvisan”, sade han.

Återbetalning av ekologiska skulder

Avslutningsvis påminde påven Franciskus om mänsklighetens skuld till vårt gemensamma hem, som han menade att länderna bör ta hand om genom att försöka dela på de ekonomiska resurserna för att mildra effekterna av klimatförändringarna.

”Mot bakgrund av denna ekologiska skuld”, sade han, ”är det viktigt att hitta effektiva sätt att omvandla de fattiga ländernas utlandsskuld till effektiva, kreativa och ansvarsfulla strategier och program för att främja en integrerad mänsklig utveckling.”

När jubelåret nu inleds, sa påven till diplomater som är ackrediterade vid Heliga stolen, ”må hoppet blomstra i alla människors hjärtan, så att våra önskningar om fred kan förverkligas”.