Påvens bön: Må vi finnas där för vår tids vägfarare

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

På torsdagskvällen ledde påven Franciskus en bönevaka för att minnas migranters och flyktingars svåra situation och han uppmanade till att rädda dem, läka deras sår och hjälpa dem att bidra till samhället för att bygga en bättre värld präglad av broderskap och fred.

Påven ledde bönevakan som organiserades av Dikasteriet för främjandet av en Integrerad Mänsklig Utveckling. Flyktingar från Kamerun, Ukraina och El Salvador deltog liksom medlemmarna i synoden som pågår i Rom.

Vakan ägde rum vid den stora skulpturen på Petersplatsen som kallas ”Änglarna ovetande”, en skulptur i naturlig storlek i brons och lera som föreställer en grupp migranter och flyktingar från olika kulturer och folkgrupper, och från olika historiska perioder i tid.

Påven reflekterade under den korta bönevakan hade som mål att minnas alla de som har förlorat sina liv längs de olika migrationsvägarna, och de som är på flykt idag.

Påven påminde om barmhärtige samariten som läsningen ur Lukasevangeliet berättade om i början av vakan. Han sa att liknelsen visar oss hur man tar steget från en stängd till en öppen värld, från en värld i krig till en i fred.

Farliga vägar

Farorna under resan från Jerusalem till Jeriko i forna tider är som de osäkra migrationsvägarna som människor möter idag då de reser genom fientliga öknar, skogar och hav, konstaterade påven.

Så många blir rånade, avklädda och misshandlade, ofta lurade av skrupelfria människohandlare, för att sedan "säljas som varor".

Farorna som migranter och flyktingar står inför idag är allvarliga, eftersom de riskerar kidnappningar, exploatering, tortyr och våldtäkter, och många överlever inte innan de når sin destination, noterade påven. Även i dessa dagar ser vi hur människor flyr från krig och terrorism.

Medlidande hjärtan

Påven erinrade om den samariens vittnesbörd som såg och tyckte synd om mannen som låg vid vägkanten efter att ha blivit slagen av banditer, och han sa att "han såg den sårade mannen och hade medlidande med honom".

"Medkänsla är Guds avtryck i våra hjärtan."

Och från det ögonblicket började den sårade mannen återhämta sig tack vare "utlänningen" som hjälpte honom.

”Resultatet var inte bara en god gärning; resultatet blev broderskap."

Kallade att rädda liv och läka sår

"Liksom den barmhärtige samarien är vi kallade att vara grannar med alla vår tids vägfarare, att rädda deras liv, läka deras sår och lindra deras smärta. För många är det tragiskt nog för sent, och vi får bara gråta vid deras gravar, om de ens har en grav. Men Herren känner var och en av dem, och han glömmer dem inte.”

Påven sa att den barmhärtige samariens handlingar gick utöver enkel välgörenhet och bestod av fyra verb som markerade hans tjänst: välkomna, beskydda, främja och integrera.

Hans omedelbara vård av mannen sträckte sig till ett långsiktigt ansvar, eftersom han återvände för att se till att han var helt återställd samtidigt som han öppnade möjligheter för honom.

Han tillade att den långsiktiga möjligheten för denna solidaritet leder till "mer inkluderande, vackrare och fredligare samhällen."

Gör vägarna säkrare

Vi skulle även kunna "sträva efter att göra vägen säkrare, så att dagens migranter inte faller offer för banditer", tillade påven och sa att det krävs mer för att motverka de kriminella nätverken "som utnyttjar migranternas förhoppningar och drömmar."

Att skapa säkrare vägar kräver att man "utvidgar vanliga migrationskanaler", sa han, samtidigt som "demografisk och ekonomisk politik även relaterar till migrationspolitiken."

Nyckeln att fokusera på de mest utsatta, betonade han, samtidigt som man försöker hitta gemensamma och ansvarsfulla metoder för att hantera migrationsströmmarna som sannolikt ökar under de kommande åren.

"Låt oss be Herren om nåden att närma sig alla migranter och flyktingar som knackar på vår dörr”.