Påvens Angelus: "Jesus ser på oss för att återställa vår värdighet

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påven Franciskus bad Angelus på söndagen med pilgrimer samlade på Petersplatsen och reflekterade över dagens evangelium (Luk 19:1-10), som berättar historien om Jesus möte med , Sackaios.

Påven fokuserade sin reflektion på den "blick" som Sackaios och Jesus utbytte, när överste tullindrivaren såg ner på Jesus från ett träd.

Sackaios, som var den främste tullindrivaren i staden Jeriko, försökte se "vem Jesus var", men var kort till växten och han var därför tvungen att klättra upp i ett träd för att se över folkmassan.

Alltid en möjlighet att börja om

Påven Franciskus noterade att Sackaios, som de romerska ockupanternas tullindrivare i Israel, säkerligen utnyttjade sin position för att pressa andra på pengar. Därför var han hatad av alla och stämplad som syndare.

Trots att han var kort till växten önskade Sackaios att få träffa Jesus, även om han ännu inte kände honom.

"Sackaios lär oss att i livet är allt, aldrig förlorat. Vi kan alltid hitta utrymme för önskan att börja om, att starta på nytt, att konvertera.”

Gud ödmjukar sig för att lyfta oss

Påven riktade sedan sina tankar till Jesu blick. Han hade sänts av Fadern för att söka dem som är vilse.

I Lukasevangeliet står det att Jesus tittade upp och sade till honom: "Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.”

Påven Franciskus sa att dessa ord ger en vacker bild av Jesus som "ser upp" på Sackaios underifrån.

"Detta är frälsningens historia: Gud har aldrig sett ner på oss för att förödmjuka och döma oss. Tvärtom, han sänkte sig till den grad att han tvättade våra fötter, tittade på oss underifrån och återställde vår värdighet.”

Denna episod, tillade påven, sammanfattar hela frälsningshistorien. "Mänskligheten, med dess elände, söker frälsning, men först och främst söker Gud, med barmhärtighet, sina barn för att rädda dem", sa han.

Kyrkans medlidande blick

Påve Franciskus påpekade, när han reflekterade över vad detta evangelium betyder för oss, att Gud aldrig uppehåller sig vid vårt förflutna med alla dess misstag, utan snarare ser "med oändlig tillförsikt på vad vi kan bli".

Även när vi inte kan bemöta livets utmaningar, tillade han, "ser Jesus alltid på oss med kärlek" och bjuder in sig själv i vårt hem, om vi är villiga att välkomna honom.

Även vi, avslutade påven, är kallade att överväga både hur vi ser på oss själva och hur vi ser på andra som kämpar för att resa sig ur "sina misstags damm".

”Vi kristna måste ha Kristi blick, som omfamnar underifrån, som söker dem som går vilse, med medkänsla. Detta är, och måste alltid vara, kyrkans blick.”