Påven till präster och seminarister: "Förbli alltid nära Guds folk"

Bénédicte Cedergren - Vatikanstaten

Det var ett långt samtal som ägde rum i Paulus VI:s audienshall under måndagsmorgonen, när präster och seminarister studerandes i Rom fick möjligheten att ställa sina egna frågor till påven.

Människans tre språk

Talandes om barmhärtighet tryckte påven Franciskus på vikten av att lära sig att tala med gester för att bättre kunna uttrycka närhet och ömhet.

Påven talade om tre språk som avslöjar en persons mognad: "huvudets språk, hjärtats språk och händernas språk". Påven uppmande prästerna och seminarister att lära sig att uttrycka sig själva i alla dessa språk för att bättre kunna tala med andra människor. 

Närheten till Guds folk

Till de som frågade påven om hur de kan leva som präster utan att förlora "lukten av får" som tillhör prästämbetet, svarade påven Franciskus genom att betona vikten att förbli nära människorna, Guds trogna folk och flock.

Om de distansierar sig från sin flock, kan präster förbli goda teologer, filosofer eller teoretiker, men de kommer då att förlora lukten av sina får. Påven påminde prästerna och seminaristerna om vad han kallar för prästens fyra närheter: närheten till Gud genom bön, närheten till sin biskop, närheten till andra präster, och närheten till Guds folk: "Om det inte finns någon närhet till Guds folk, så är du inte en Guds präst."

Ett heligt betjänande

Påven talade sedan om de präster som lever som om prästämbetet vore ett helt vanligt arbete med fasta arbetstider, om de präster som endast söker ett lugnt och rofullt liv.

"Prästämbetet är ett heligt betjänande av Gud" förklarade påven, "ett betjänande vars huvudpunkt är Eukaristin, och ett betjänande av Guds folk."

Påven passade även på att tala om "klättrande präster", det vill säga de präster som endast söker efter att klättra på karriärstegen. Påven uppmanade dessa att stanna upp och tänka: "Den som klättrar är i slutändan inget annat än en förrädare, och inte en tjänare. Han söker endast det goda för sig själv och bryr sig inte om andra."

Andlig vägledning

Hans helighet underströk även vikten av andlig vägledning, vilket inte är obligatoriskt men som kan vara till stor hjälp för många på livets väg.

Påven tydliggjorde även sätten på vilka andlig vädledning skiljer sig från bikt. "Vi går till bikt för att få våra synder förlåtna. Vi går till andlig vägledning för att berätta om vad som sker i våra hjärtan, om alla våra andliga känslor, all glädje, all ilska." Det är viktigt att vägledas, menade påven, och inse att vi behöver vägledas, för att kunna "klargöra saker och ting", och ha någon som kan hjälpa oss förstå våra andliga känslor.

Frågor utan svar

Efter att ha blivit tillfrågad om tro och vetenskap, uppmanade påven alla präster och seminarister att förbli öppna för forskares frågor och universitetselevers rädslor, och att alltid bemöta dessa med en positiv, öppen och ödmjuk attityd.

"Att ha tro betyder inte att ha svar på alla frågor" sade påven. Han uppmanade alla att förbli i ständig dialog med vetenskapen, även om man inte har några svar, och om någonting, att alltid försöka visa vägen till de som erbjuda fler svar och hjälp.

Resa sig upp igen

Svarandes på en annan fråga beskrev påven livet som en "ständig obalans": ofta möter vi på svårigheter eller svårigheter, och vi måste lära oss att kunna resa oss upp igen efter ett fall.

Påven uppmuntrade de närvarande prästerna och seminaristerna att inte vara rädda för denna obalans, eftersom det är precis "i denna obalans som vi finner Guds inbjudan till att göra någonting gott, och önskan att göra någonting gott."

Pornografi försvagar det prästerliga hjärtat

Under mötet talade påven om sin relation med teknologi och hans obehag när det kommer till moderna tekniska verktyg. Han berättade om hur han fick en mobiltelefon igåva när hans biskopsvidges i Argentina, och om hur han använde den en gång för att ringa sin syster och sedan lämnade tillbaka den.

Påven betonade de många farorna med internet, i synnerhet pornografi, som kan vara en stor frestelse för många, inklusive religiösa män och kvinnor. "Pornografi försvagar själen, ja den försvagar själen. Där kommer djävulen in. Pornografi försvagar det prästerliga hjärtat" varnade påven.

Närhet till de som lider

Hans helighet talade även om hur Kyrkan, liksom en moder, lider inför krig, eftersom krig är en "förstörelse av dess barn". Kyrkan, fortsatte påven, bör sörja och be, samt göra sig tillgänglig för de som lider av krigets konsekvenser, de som förlorat deras hem, de som skadats, de som förlorat en närstående. "Kyrkan är en moder, och dess roll bör först och främst vara att förbli nära de som lider."

"Jag ser att ni lider så mycket och jag ber för er." sade påven. "Men glöm inte att även be för era överträdare, för även de är offer liksom ni. Ni kan inte se deras sårade själar, men be för dem, be att Herren skall omvända dem och att fred skall komma."