Påvens Angelus: "Var inte rädda, men var vaksamma"
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Påve Franciskus hälsade pilgrimer som trots hettan hade samlats på Petersplatsen på söndagen för att ta del av påvens tankar kring dagens evangelium, som påminde om när Jesus uppmanade sina lärjungar att inte vara rädda, men också till att "vara redo" hela tiden.
Var inte rädda
Jesus hade talat om Guds kärleksfulla och försynta omsorg, förklarade påven, och uppmuntrade därför sina lärjungar att inte oroa sig eftersom "våra liv är fast i Guds händer."
Jesu ord är uppmuntrande för oss, fortsatte han, eftersom vi ibland känner oss instängda i oss själva fulla av oro, misstro, rädsla för att misslyckas eller att inte vara älskade. Detta kan leda till att vi bara fokuserar på oss själva med önskan att samla rikedomar som ger oss en falsk känsla av säkerhet, tillade påven.
”Jesus försäkrar oss: Var inte rädda! Lita på Fadern som vill ge er allt ni verkligen behöver. Han har redan gett er sin Son, sitt kungarike, och han kommer alltid att följa er med sin försyn och ta hand om er varje dag.”
Var uppmärksamma, vaksamma
Även om vi kan vara säkra på att Herren alltid vakar över oss, ger det oss inte rätten att "somna" eller "ge efter för lättja", varnade påven och sa att vi alltid måste vara uppmärksamma och vaksamma.
Kärleken kräver det. Vi bör alltid vara uppmärksamma på andras behov och bästa, tillgängliga för att lyssna och välkomna.
Var redo
Behovet av att vara alert och redo, både i goda och dåliga tider, speglar den kristna visdomen, förklarade påven, och Jesus upprepar denna uppmaning flera gånger i sina liknelser med budskapet att vi måste "hålla oss vakna", dvs. för att undvika distraktion eller ge efter för inre sysslolöshet, "eftersom Herre kommer även i situationer där vi inte förväntar oss Honom."
"I slutet av vårt liv kommer han att kalla oss till svars för de gåvor som han har anförtrott oss. Att vara vaksam innebär därför också att vara ansvarig, det vill säga att skydda och förvalta dessa gåvor troget.”
Påven uppmuntrade oss att reflektera över vårt liv och vad vi har fått, som tro, familj, relationer och gemenskap, och fråga oss själva om vi uppskattar och värdesätter dessa gåvor från Herren eller om vi behåller dem alla för oss själva utan att tänka på andra.
Påven avslutade med att uppmuntra till att fortsätta framåt "utan fruktan", med vetskapen om att Herren följer med oss, medan vi alltid är vaksamma "så att vi inte sover när Herren går förbi."