Påvens möte med Svenska Akademien "Monologerna riskerar att ersätta dialogen"

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Tio ledamöter utav De Aderton i den Svenska akademien klev på fredagsmorgonen över tröskeln till det Apostoliska Palatset i Vatikanen för att möta påven Franciskus. Påven tog emot dem i ”Sala dei Papi” på tredje loggian i ett möte som gick i dialogens tecken.

Svenska Akademiens direktör Jesper Svenbro inledde med att hålla Akademiens tal till påven. Han höll det på svenska, vilket påven tycktes uppskatta, och för ovanlighetens skull klingade svenska ord i det antika palatset.

Vikten av dialog och försoning

Inledningsvis nämnde akademiens direktör, påvens besök i Sverige 2016 vars ”främsta syfte att stärka den ekumeniska vänskapen mellan lutheraner och katoliker”:

”Under era resor till olika delar av världen har ni betonat vikten av dialog och försoning för att övervinna konflikter och bristande förståelse mellan människor. För oss som kommer från ett land som av försynen inte har haft krig på̊ mer än tvåhundra år, är denna fredsbyggande insats från er sida helt klar.”

Dialog mellan tro och kultur

Jesper Svenbro fortsatte sedan med att understryka vikten av dialogen mellan tro och kultur:

“Som ledamöter i Svenska Akademien har vi i uppdrag att stärka språkets och kulturens värden, särskilt i en tid av ytlighet och besinningslös konsumtion. Vi gläds åt att kyrkan sedan gammalt har haft samma uppgift. Vår Akademi har förmånen att dela ut Nobelpriset till författare som genom sina verk berikat mänskligheten. Nyligen tilldelades två författare med katolsk bakgrund Nobelpriset i litteratur. Dialogen mellan tro och kultur är väsentlig i vårt postmoderna samhälle.”

Efter det bad han att få läsa en dikt av Tomas Tranströmer och deklamerade högtidligt ”Romanska bågar”:

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret.

Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:

”Skams inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” Jag var blind av tårar

och föstes ut på̊ den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Akademiens kritiska tid

Avslutningsvis nämnde Jesper Svensbro den svåra tid som Svenska Akademien nyligen har upplevt, som han med hjälp av Johannes av Korset, beskrev som ”själens dunkla natt”. Han förnyade deras ”hopp och mod att fullgöra vår uppgift”, och sa att mötet med påven Franciskus var ett ”privilegierat ögonblick”:

”Vår akademi har gått igenom en svår och kritisk tid, verkligen en ”själens dunkla natt”. Enligt det andliga budskapet från Johannes av Korset kan detta också̊ vara en nåd som öppnar sig mot en framtid av fruktbar förnyelse. Med hopp och mod vill vi fortsätta att fullgöra vår uppgift. Vi ser på detta besök hos er, Helige Fader, som ett privilegierat ögonblick för en dialog om viktiga frågor för oss, för er och för mänskligheten. I en tid av kris är varje litet steg som kan föra människor närmare varandra av yttersta vikt.”

Påven Franciskus svarade på Svenska Akademiens ord med att tacka för att de i talet hade placerat ordet dialog i centrum:

”Jag är säker på att även ni har sett hur pandemins långa kris sätter förmågan att kommunicera med andra på prov. Detta beror säkert både på perioderna i isolering och på hur hela situationen har påverkat människor, ofta omedvetet. Var och en finner sig själv lite mer avlägsen från de andra, lite mer tillbakadragen, kanske mer misstänksam; eller så är man helt enkelt mindre benägen att mötas, att arbeta sida vid sida, med glädjen och ansträngningarna att bygga något tillsammans. För det första är det nödvändigt att bli medvetna om denna verklighet, som hotar var och en av oss som personer, försvagar vår förmåga att relatera och som utarmar samhället och världen. Även oavsiktligt riskerar denna trend att stödja likgiltighetskulturen.”

Dialogens väg ut ur kriser

Vidare talade påven om hur dialog är hjälper mänskligheten att komma över kriser:

”Jag är säker på att ni, från ert privilegierade perspektiv, delar denna oro. Det bekräftas av de ord som ni, herr direktör, sa i ert tal som jag till fullo känner igen mig i: "I en tid av kris - sa du - i en tid av kris, är varje litet steg som kan föra människor närmare varandra av yttersta vikt." Det innebär att dagliga välja att praktisera möte och dialog: en livsstil som inte når nyheterna, men som hjälper den mänskliga gemenskapen att gå framåt, att växa i social vänskap. Encyklikan ’Fratelli Tutti’ innehåller ett kapitel - det sjätte - tillägnat detta val: "Dialog och social vänskap" (nn. 198-224).”

Monologer ersätter dialoger

Påven uppmärksammade risken med att sociala medier ersätter dialogen med en mängd monologer:

”Med er akademiker, som så att säga håller "pulsen" på den kulturella dynamiken, och som delar ut det prestigefyllda Nobelpriset, vill jag instämma i detta val av social dialog som huvudvägen mot en ny kultur. Den genomgripande utvecklingen i sociala medier riskerar att ersätta dialog med en mängd monologer, ofta med aggressiva toner (jfr n. 200). Istället förutsätter den sociala dialogen "förmågan att respektera den andres synvinkel" (nr 203), med uppriktighet och utan dissimulering.”

”Dialog är inte synonym med relativism, nej: tvärtom är ett samhälle desto ädlare ju mer det odlar sökandet efter sanningen och är förankrat i de grundläggande sanningarna (jfr n. 206-207)”, sa påven Franciskus. ”Särskilt i erkännandet av att "varje människa äger en omistlig värdighet" (n. 213). Denna princip kan delas av både troende och icke-troende.”

Främja mötets kultur

Som svar på en växande likgiltighet sa påven Franciskus att:

”På denna grund är vi kallade att tillsammans främja möteskulturen. «Låt oss beväpna våra barn med dialogens vapen! Låt oss lära dem mötets goda kamp!" (Fratelli Tutti, 217).”

Påven bad avslutningsvis i sitt tal ”Må Gud välsigne er och ert arbete, välsigna era nära och kära och ert land.”

Efter mötet med påven besökte Svenska Akademien Vatikanmuseerna och Vatikanbiblioteket där de bland annat fick möjlighet att se några av böckerna ur Drottning Christinas samling handskrifter.