Påven tar emot missionären fader Maccalli som i två år hölls fången av jihadister  Påven tar emot missionären fader Maccalli som i två år hölls fången av jihadister  

Påven tog emot fader Maccalli. En faders omfamning av en missionär i periferin

Fader Pierluigi Maccalli, som fritogs för en månad sedan efter att ha hållits kidnappad av jihadister i två år, togs emot av påven Franciskus måndagen 9 november. Påven har bett för honom tillsammans med hela kyrkan. Vid mötet kysste påven missionärens händer.

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Italienska fader Pierluigi Maccalli, missionär i Afrika genom Società Missione Africane hölls kidnappad i Niger och Mali i två år av jihadister. För en månad sedan, 8 oktober, fritogs han och måndagen 9 november tog påven emot honom på audiens i Vatikanen.

Böner för kyrkan i Niger

Fader Maccalli berättar i en intervju med Vatican News att mötet med påven var mycket fint. Han berättade för påven om det han hade varit med om och om sin oro för församlingen där han utförde sin mission, som nu i två år har varit utan präst. Han bad påven om att tillsammans med honom be för kyrkan i Niger.

På Världsmissionsdagen 18 oktober efter angelusbönen uttryckte påven sin glädje över att missionären hade fritagits:

Jag vill tacka Gud för den mycket efterlängtade fritagningen av fader Pierluigi Maccalli – vi hälsar till honom med den här applåden – som kidnappades för två år sedan. Vi är också glada för de andra tre som fritogs tillsammans med honom. Vi fortsätter att be för missionärerna och katekeslärarna och även för dem som är förföljda eller kidnappade i olika delar av världen.

Påven: "Vi har stött dig, men du har stött kyrkan"

Då fader Maccalli vid mötet i måndags tackade påven för dessa ord, svarade påven: “Vi har stött dig, men du har stött kyrkan”. Maccalli berättar att han blev mycket tagen av detta för att han känner sig som en liten missionär. ”Jag hade aldrig kunnat tänka mig att en missionär som reser ut i världens periferier en dag skulle kunna stå inför själva påven, som håller upp den universella kyrkan”. Han var även mycket tagen av att påven kysste hans händer då de möttes.

Offrade sin gråt för frid och broderskap

Han berättar att han under sin tid i fångenskap offrade sin gråt för att den öken han var i, missionens och hjärtanas öken som skapar krig och våld, skulle vattnas av hans tårar. Han sa att man i öknen förstår det grundläggande i att få vatten och mat, men även i förlåtelse och broderskap. Som missionär känner han sig ännu mer sporrad att vittna om frid, broderskap och förlåtelse idag och alltid.

“Jag hade aldrig kunnat tänka mig att en missionär som reser ut i världens periferier en dag skulle kunna stå inför själva påven, som håller upp den universella kyrkan”


 

11 november 2020, 11:21