Påven: Migrationen kräver Europas gemensamma ansträngningar

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Påven Franciskus tog på torsdagen 10 september emot en delegation för det europeiska projektet "Snapshots from the Borders" på audiens i Vatikanen. Delegationen leddes av borgmästare för Lampedusa och Linosa, Salvatore Martello, som inledde med några hälsningsord till påven.

“Ert projekt är framsynt”, sa påven i sitt tal. ”Det syftar till att främja en djupare förståelse för migration som gör det möjligt för det europeiska samhället att ge ett mer humant och samordnat svar på den samtida migrationens utmaningar”, underströk påven. Han fortsatte:

Det nuvarande migrationsscenariot är komplext och har ofta dramatiska konsekvenser. Det globala ömsesidiga beroendet, som bestämmer migrationsflöden, måste studeras och förstås bättre. Utmaningarna är många och kräver allas våra åtgärder. Ingen får förbli likgiltig för de mänskliga tragedierna som fortsätter att utspelas i olika regioner i världen - bland dessa står vi ofta inför dem på Medelhavet, ett gränshav, men också en mötesplats för kulturer.

Likgiltighet och vägran inför migranterna

Påven Franciskus påminde om att flera av dem som korsar Medelhavet flyr från krig eller lämnar sina hem i sökandet efter ett värdigare liv, men att de ofta möts av likgiltighet och till och med vägran. Han citerade sitt tal i Bari 23 februari i år och sa:

Det internationella samfundet har stannat vid militära insatser, medan det bör bygga institutioner som garanterar lika möjligheter och platser där medborgarna har möjlighet att ta hand om det gemensamma goda.

Delat ansvar är nödvändigt

Påven betonade att det är oacceptabelt att “den som söker hoppet via havet dör utan att få hjälp”. Han underströk att mottagande och integration “är etapper i en inte lätt process” och för att förverkliga dessa mål är “konkret solidaritet och delat ansvar på såväl nationellt som internationellt plan” nödvändig.

Påven berörde sedan frågans kärna som handlar om kommunikationen man skapar vid migrationen. Han sa att det är grundläggande att ”sätta personerna, ansiktena och berättelserna i centrum” och att projekten som delegationen driver därför behövs för att ”föreslå andra tillvägagångssätt som inispireras av möteskulturen och är en vandring mot en ny mänsklighet”.

Uppgiften som historien anförtror gränssamhällen

De första inblandade i denna förändring av synsätt, understryker påven, är befolkningen i städer och områden vid gränserna, civilsamhällena och kyrkorna. Påven avslutade:

Gränserna, som sedan alltid ses som uppdelande barriärer, kan i stället bli “fönster” och utrymmen för ömsesidigt berikande och gemenskap i olikheter och platser där man provar på modeller för att övervinna de svårigheter som nyanlända innebär för den inhemska befolkningen.

Projektet Snapshots from the borders

"Snapshots from the borders” – små städer som bemöter Agenda 2030:s globala utmaningar, är ett europeiskt treårigt projekt som finansieras av EU-kommissionen med över 4,5 miljoner euro. De inblandade länderna är Sverige, Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Österrike, Slovenien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Grekland, Cypern, Malta och Bosnien-Hercegovina. Andra länder som till viss del är inblandade i projektet är Belgien, Lettland, Litauen, Krotien, Luxemburg, Tjeckien, Nedeländerna, Danmark, Polen, Estland, Portugal, Finland, Slovakien, Irland och Storbritannien.

Projektet kommer att involvera både lokala myndigheter och civilsamhällets organisationer. Främst kommer man att driva kampanjer, informationsseminarium, lokala event, besök och utbyte av god praxis, skapa nätverk mellan gränsstäderna, utföra forskning i samarbete med lokala aktörer samt påverkansarbete på nationellt och europeiskt plan.