Påvens budskap till Världsdagen för de sjuka

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

I sitt budskap för 28:e Världsdagen för de sjuka 11 februari, vid firandet av Vår Fru av Lourdes, ber påven Franciskus alla som arbetar och verkar inom vården att som Kristus och den barmhärtige samariern möta de sjuka med varm mänsklighet och personlig kontakt. Världsdagen bar i år temat “Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor” (Matt 11:28).

Påven förklarar i sitt budskap att Kristus ord av solidaritet, tröst och hopp är riktade till enkla och fattiga personer och syndare – de som är marginaliserade av lagens tunga krav och ett undertryckande socialt system. Jesu barmhärtighet och tröstande närvaro, skriver påven, omfamnar var och en utan att överge någon och välkomnar alla att dela Hans liv och att känna Hans ömma kärlek. Jesus gör detta, förklarar påven, för att Han själv var svag och upplevde mänskligt lidande och tog tröst i Sin Fader. Bara dem som har upplevt lidande kan ge andra tröst, betonar påven.

Varmt och personligt närmande

Påven noterar att mänsklig värme ibland saknas när vi närmar oss dem som lider av obotliga, kroniska och psykiska sjukdomar eller vid rehabilitering, pallativ vård, otaliga former av funktionshinder, vid vård av barn eller åldringar. Med ett ord behövs det kärlek, skriver påven och lägger till: ”Vid sidan av varje sjuk person, finns det även en familj som även den lider och behöver stöd och tröst”.

Kyrkan – den barmhärtige samarierns härbärge

Jesus är uppmärksam på dem som är sjuka, skriver påven: “Kristus ger oss inga recept, utan genom hans lidande, död och uppståndelse befriar han oss från den Ondes grepp”. ”Kyrkan vill mer och mer bli den barmhärtige samarierns härbärge - den barmhärtige samariern, som är Kristus – som är ett hem där man kan möta Herrens nåd och där närhet, acceptans och stöd kommer till uttryck”.

Påven betonar den nyckelroll som vårdpersonal, som läkare, sjuksköterskor, medicinska och administrativa yrkesverksamma, assistenter och frivilliga spelar för att ta hand om sjuka. Som män och kvinnor med sin egen ömtålighet och sjukdom, visar dessa hur sant det är att “så snart Kristus tröst och vila tas emot, kallas vi att å vår sida bli vila och tröst för våra bröder och systrar”.

Ja till livet och människan

Då man tjänar de sjuka måste substantivet ‘person’ gå före adjektivet ‘sjuk’. Påvens bön är att vården alltid ska sträva efter att främja varje persons värdighet och liv och att man ska förskjuta all kompromiss som dödshjälp, assisterat självmord eller hålla tillbaka livet, även vid terminalvård.

“Låt oss minnas att livet är heligt och tillhör Gud” påminner påven “och att ingen därför kan göra anspråk på rätten att fritt förfoga över det". “Livet måste välkomnas, skyddas, respekteras och tjänas från dess början till dess slut – både mänskligt förnuft och tron på Gud, livets upphovsman, kräver detta”.

I vissa fall, skriver påven, blir samvetsvägran nödvändig då vi säger ‘ja’ till livet. “När man inte längre kan ge ett botemedel, kan man fortfarande ge omsorg och vård genom handlingar och procedurer som ger den sjuka tröst och lättnad”.

Attacker mot vården

Påven Franciskus uttrycker sin sorg över att vårdpersonal och vårdinrättningar i krig och konflikter attackeras och att politiska myndigheter manipulerar medicinsk vård till sin egen fördel och på så sätt begränsar medicinska yrkets legitima självständighet.

Då det världen över finns personer som inte har tillgång till hälso- och sjukvård på grund av fattigdom, uppmanar påven vårdinstitut och regeringsledare att värna om social rättvisa.

Påven avslutar sitt budskap med att tacka alla volontärer som tjänar de sjuka, och ofta kompenserar strukturella tillkortakommanden, genom samma närhet och kärlek som Kristus och den barmhärtige samariern visade.