Påvens Angelus ”Johannes Döparen lär oss se på Kristus med nya ögon”
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Evangelisten Johannes berättar inte om Jesu dop, men han berättar om Johannes Döparens vittnesbörd – om hans brinnande längtan att vittna om Jesus: "Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.” (Joh 1,34).
En sann vändning
Johannes hade sett något omvälvande. Han hade sett Guds älskade Son ha medlidande med syndare; och den Helige Ande fick honom att förstå nyheten, som var en sann vändning. I alla religioner är det människan som uppoffrar något till Gud. Här är det Gud som offrar sin Son för att rädda mänskligheten. Johannes visar både sin förundran och sitt samtycke till denna nyhet som Jesus förde med sig genom orden som vi upprepar varje gång vi firar mässan: "Se Guds lamm, som bortger världens synder!" (Joh 1,29).
Gud valde att vara på vår sida
Johannes Döparens vittnesbörd inbjuder oss att börja om på vår trosresa på nytt: att börja om från Jesus Kristus, lammet fullt av nåd som Fadern har gett oss. Låt oss återigen förundras över Guds val att vara på vår sida, att ha medlidande med oss syndare och rädda världen från det onda genom att helt ta den på sina axlar.
Se på Kristus med nya ögon
Låt oss lära av Johannes Döparen att inte ta för givet att vi redan känner Jesus, att vi redan vet allt om honom (se v. 31). Det är inte så. Låt oss begrunda evangeliet, och kanske även en ikon av Kristus, hans "heliga ansikte", uppmanade påven. Begrunda med ögonen och ännu mer med hjärtat; och samtidigt lyssna på den Helige Ande, som säger: Det är Han! Han är Guds Son som blev ett Lamm, som offrades av kärlek.
Han befriade oss
Han, han ensam bar, han ensam led, återlöste synden, synden som var och en av oss hade, världens synd och mina synder. Alla. Han bar dem alla och lyfte bort den från oss, så att vi äntligen kunde vara fria, och inte längre slavar under det onda. Vi är fortfarande fattiga syndare, men inte slavar, nej, inte slavar: utan barn, Guds barn!
Må Jungfru Maria ge oss styrkan att vittna om hennes Son Jesus; att vittna om honom med glädje, med ett liv befriat från det onda och med ord fulla av förvåning och tacksam tro.