Påven till den Obefläckade Jungfru Maria "Beskydda staden Rom"

Det rör sig om en Mariastaty av brons, som inte är så lätt att lägga märke till eftersom den står på en 10 meter hög marmorpelare. Det var Johannes XXIII som började traditionen att lämna en korg vita rosor vid statyns fot på Jungfru Marias högtid, vilket alla påvar sedan har gjort efter honom, den 8:e december varje år. 

Immacolatadagen är en helgdag i Italien, med stängda skolor och arbetsplatser. Men med julhandeln i full gång. När påven anlände hälsade romborna honom med applåder och jubel, och efter att ha lämnat över korgen med de vita rosorna bad påven en bön till Maria som var särskilt skriven till denna dag.

Obefläckade Moder,

på dagen för din fest, så kär för det kristna folket,

kommer jag för att hylla dig i hjärtat av Rom.

I mitt hjärta bär jag Kyrkans troende

och alla som bor i denna stad, särskilt de sjuka

och de som av olika skäl har svårt att gå vidare.

Först och främst vill vi tacka dig

för din moderliga omsorg, som du följer vår resa med:

ofta får vi höra hur personer, med tårar i ögonen

berätta om hur de har upplevt din förbön,

den nåd som du ber din Son Jesus om!

Jag tänker även på den dagliga nåd du ger till folket som bor i Rom:

Att bemöta vardagens svårigheter med tålamod.

Därför ber vi dig om kraften att inte ge upp,

att var och en av oss var dag ger sitt bidrag för att förbättra saker,

så allas omsorg gör Rom vackrare och mer beboelig för alla;

för att allas väl utförda plikter försäkrar allas rättigheter.

Och med tanke på det gemensamma goda i denna stad,

ber vi för dem som har uppdrag med större ansvar:

Vi ber att de må få visdom, framsynthet, tjänste- och samarbetsvilja.

Heliga Jungfru,

Jag vill särskilt anförtro dig prästerna i detta stift

Kyrkoherdarna och de äldre prästerna som med en herdes hjärta

fortsätter att arbeta för Guds folk,

och de många seminaristerna från hela världen som arbetar i församlingarna.

Jag ber dig ge dem den milda glädjen att evangelisera

och gåvan att vara barmhärtiga fäder, nära folket.

Till dig helt gudsvigda Kvinna, anförtror jag de gudsvigda kvinnorna i det religiösa och sekulära livet.

och jag tackar Gud att de är många i Rom, mer än i någon annan stad i världen,

och de utgör en vacker mosaik av nationaliteter och kulturer.

Jag ber att de må ha glädjen att vara, som du, makar och mödrar,

fruktsamma i bön, i välgörenhet, och medkänsla.

O Jesu Moder,

sista ber jag dig, i denna Adventstid,

med tanke på de dagar då du och Josef var oroliga

för barnets nalkande födelse,

oroliga för skattskrivningen som tvingade er lämna Nazareth och bege er till Betlehem ...

Du vet vad det innebär att bära ett foster

och känna likgiltighet, avslag och ibland förakt omkring sig.

Det är därför jag ber dig att vara nära familjerna idag

i Rom, i Italien och de i liknande situationer i hela världen,

så att de inte lämnas ensamma utan skyddas i sina rättigheter,

mänskliga rättigheter som kommer före legitima behov.

O Obefläckade Maria,

hoppets gryning på mänsklighetens horisont,

vaka över denna stad,

över hem, skolor, arbetsplatser, affärer,

över fabriker, sjukhus, fängelser;

må ingen plats sakna det mest värdefulla i Rom

och för hela världen, som bevaras Jesu testamente:

"Älska varandra, som jag har älskat er" (jfr 13:34).

Amen.

Påven lämnade över en stor bukett vita rosor till Jungfru Maria, medan man sjöng de Lauretanska litaniorna i hennes ära. Sedan hälsade han på alla de äldre, de sjuka, som i sina rullstolar, inlindade i filtar väntade på att få ta påven i hand och värmas av hans faderliga blick och välsignelse. Efter det åkte han vidare för ett hastigt besök i basilikan Santa Maria Maggiore, där han bad vid den antika Mariaikonen ”Salus Populi Romani”, som han så ofta gör.