Påvens intervjubok om kallelser: Homosexualitet går inte ihop med prästämbetet

Den 120-sidiga boken har översatts till 10 språk och återger en fyra timmars lång konversation som hölls i Santa Marta i augusti mellan den påven och den spanska missionären Fernando Prado. Intervjun är uppdelad i tre kapitel: "Se på det förflutna med tacksamhet", "Lev nuet med passion" och "Omfamna framtiden med hopp".

Berör de svåra ämnena

Bland de många teman som berörs talar påven om kallelsen med hänsyn till de svårigheter som kyrkan står inför idag. Påven ville inte ha frågorna skickade till sig i förväg för att möjliggöra en öppen och ärlig dialog, även med tanke på några av de svårare ämnena.

I kapitlet ”Hantera begränsningarna väl” svarade påven bland annat på frågor om homosexualitet inom prästämbetet och han sa att ”det är en allvarlig fråga som måste urskiljas från början, om så är fallet. Vi måste vara krävande. I våra samhällen verkar det som om homosexualitet är modernt och den mentaliteten påverkar på något sätt också kyrkans liv", säger påven i boken.

"Det här är något jag oroar mig för, och det har kanske inte uppmärksammats tillräckligt tidigare," sa han och menade att det är biskoparnas uppgift att ingripa, framförallt i formationsskedet.

Homosexualitet passar inte i det gudsvigda livet

Påven understryker att urskiljningen måste ske i ett tidigt stadium av vandringen mot prästämbetet eller ordenslivet: ”Vi måste med allvar urskilja och lyssna på kyrkans erfarna röst.”

Påven noterar att det finns en otydlighet i frågan och att det ibland inte ses som så allvarlig:

"Det är ett misstag, sa påven. ”I det gudsvigda livet finns det inte plats för den typen av kärlek. Därför rekommenderar kyrkan att inte acceptera kandidater med dessa tendenser. Det gudsvigda livet är inte rätt plats.”

Bättre att lämna än att leva dubbelliv

Påven Franciskus understryker ansvaret att leva celibatet: ”Vi måste uppmana homosexuella präster och gudsvigda män och kvinnor att leva celibatet med integritet och framför allt med ett oklanderligt ansvar att aldrig skandalisera deras kommuniteter eller det trogna heliga Guds folk genom att leva ett dubbelliv. Det är bättre för dem att lämna prästämbetet eller det gudsvigda livet än att leva ett dubbelliv."

Avslutningsvis beskriver påven de krävande uppgifterna som ingår i ämbetets tjänst och påven säger att det finns gränser för vilka kandidater som ska godtas: ”Låt oss alltid komma ihåg att de är personer som kommer att leva i kyrkans och den kristna gemenskapens tjänst, att tjäna Guds folk. Vi måste se till att de är psykiskt och affektivt friska.”