Påven under Angelus: "Var inte döva eller tysta inför lidandet"

Bénédicte Cedergren – Vatikanstaten

Påven började med att understryka hur Jesus handlar i tystnad och med försiktighet. När folkmassorna kom till Jesus och bad Honom ”lägga sin hand på honom”, tog han istället den döva och stumma mannen åt sidan, ”stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: ’Effata!’ (det betyder: ’Öppna dig!’). Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt.” (Mark 7:33-35)

Göra gott för människan utan att skryta

Franciskus vill visa hur Jesus, som efter helandet bad folket att inte berätta om vad de hade sett, inte utförde läkningen för att skryta eller imponera på folket, att han varken sökte framgång eller popularitet, utan att han bara ville ”göra gott för människan”. Påven menar att med denna attityd vill Jesus lära oss att göra gott utan att förvänta oss fanfarer och ”trumpetljud”.

Påven säger att, att Jesus ”stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga” hänvisar till inkarnationen eftersom han gör en gest som implicerar sin egen mänsklighet. Men framför allt vill påven belysa hur Jesu helande av den sjuka mannen endast kunde utföras genom Fadern, med vilken Jesus är ett, vilket Jesus visar när det står: ”Sedan såg han upp mot himlen […]”.

Det är sedan genom det avgörande ordet ”Effata” som betyder ”Öppna dig” som Jesus läker den sjuka mannen. Genast återställs denna sistnämnde: hans öron öppnades och han kunde tala.

Öppna oss för våra medmänniskors lidande

”Denna berättelse understryker behovet av ett dubbelt helande.” förklarade Påven Franciskus och menade att vi behöver både läkning av sjukdom och fysiskt lidande för att återställa kroppens hälsa, men även läkning av rädslan som driver oss till att ta avstånd från- och marginalisera de sjuka, de lidande och de funktionsnedsatta.

Påven Franciskus uppmanar oss till att inte själva bli eller förbli döva och stumma när vi står ansikte mot ansikte med människor som lider. Alltför ofta ser vi de sjuka och lidande som ett problem, medan vi istället borde se på situationen som en möjlighet och ett tillfälle för att visa kärlek och solidaritet gentemot de svagaste, menar påven.

Därmed, genom helandet av den döva och stumma mannen försöker Jesus även att hela folkmassorna från deras rädsla och avståndstagande från de marginaliserade grupperna.

Öppna våra hjärtan

Jesus säger inte ”Effata” bara till den döva och stumma mannen, utan till oss alla. Jesus säger ”Öppna dig!” till var och en av oss, så att vi kan öppna oss för våra lidanden och våra behövande bröders behov, för att undvika själviskhet och hjärtans slut. Han kallar oss till att öppna våra hjärtan: Det är efter allt precis hjärtat, människans djupa kärna, som Jesus kom för att ”öppna upp” och frigöra, för att vi ska kunna leva ett sant förhållandet med Gud och med andra. 

”Han blev en man, för människan, vars hjärta har gjorts dövt och stumt av synden, kan höra Guds röst, Kärlekens röst som talar till sitt hjärta och därmed lära sig att tala i sin tur kärleks språk, omvandla det till gester av generositet och självgivande.” sade påven.

Påven Franciskus avslutade söndagens Angelus med att berätta om Syster Alfonse-Marie Éppinger, grundaren av Den gudomlige frälsarens systrar, Sœurs du Très Saint Sauveur, som saligförklarades igår den 9:e september i Strasbourg, Frankrike. Franciskus beskrev henne som en kvinna vars ”lidande, tystnad och bön” vittnade om ”Guds särskilda kärlek för de som är sjuka i kropp och själ”.