Påven till ungdomarna i Palermo: Ge er av, dröm, sök och tjäna!
Bénédicte Cedergren – Vatikanstaten
Hur lyssnar man på Herren?
Påven började med att säga att Herren inte är någon man lyssnar på genom att ligga bekvämt i sin fåtölj. Gud är någon som man finner om man anstränger sig och faktiskt vill finna Honom, inte någon som kommer att uppenbara sig om man ligger i soffan och väntar på ett magiskt mirakel.
Påven uppmuntrade alla ungdomar till att lyssna på Jesus inbjudan att följa honom: ”Följ mig!” säger han till fiskarna på galileiska sjön, till den unga mannen som ”ägde för mycket”, men även till oss alla. Jesus vill inte att vi ska ligga och lata oss, han ropar på oss att ge oss av på öppet hav.
”Gud vill inte att du ska kommentera matchen, Han vill ha dig på planen. Gud vill inte ha dig i kulisserna för att spionera på andra, Han vill ha dig på scenen. Är du rädd för att göra bort dig? Tålamod! Det är inte farligt att göra bort sig, det är värre att inte göra någonting alls och inte leva sitt liv. Hellre god idealist än lat realist: Hellre vara Don Quixote än Sancho Panza!”
Påven uppmanade ungdomarna att läsa Bibeln, särskilt de många berättelserna där Gud kallar ungdomar. Påven nämnde berättelsen om när Gud kallar fåraherden David och när han kallar Samuel hos Eli. David var ute och tog hand om sina får och Samuel var dag och natt i templet och hjälpte Eli. Herren talar till dem som är ”i rörelse”, inte till soffliggare. ”Men det handlar inte om att röra på sig för att hålla sig i form, utan för att röra hjärtat”, menade påven.
Påven Franciskus nämnde även den helige Josef som Gud kallade under natten som Samuel, fast i en dröm. Påven uppmanade alla ungdomar att fortsätta drömma, för att stora drömmar öppnar hjärtat och tillåter Herren att gå in i det.
Hur söker man Gud?
Påven uppmuntrade ungdomarna att dela med sig av deras erfarenheter av Gud. Han påminner även alla ungdomar om Jesu ord i Lukas- och Matteusevangelierna: ”Sök, så skall ni finna”.
”Men hur söker man? Inte i din telefon”, sade påven, ”där kommer Herren inte att ringa dig. Inte på teven, där har Herren inte kanal. Inte heller i musiken. Man kan inte heller leta efter Herren framför spegeln, där finner du bara dig själv. Leta inte efter honom inlåst i ditt rum, förlorad i tankar om det förflutna och om den okända framtiden. Gud talar om du söker efter att skapa en relation med honom. Slut er inte, utan våga lita på Honom, våga överlämna er själva åt Honom. Sök Honom i bönen. Då kommer ni att förstå att Jesus tror mer på er än ni tror på er själva, att han älskar er mer än ni älskar er själva. Sök honom i er själva: Han väntar på er där, han bultar på dörren till ert hjärta.”
Påven nämnde sedan ett fjärde verb: Att tjäna. I vårt samhälle där unga vill vara autonoma är det ingen som vill höra talas om service och volontärarbete. Men, menar påven, det är betjäningen som ger livet smak, som hjälper oss att känna oss levande.
”Genom att tjäna blir vi uppmärksamma på kärlekens röst, som är Guds röst. Gå sedan, sök, dröm och tjäna! Var inte rädda, Herren kommer att visa sig för dig. Du kommer att höra hans röst, den kommer att tala till de hjärtan som inte sover.”
Hur viktigt är mötet för en kristen?
”Vår tro bygger på mötet.” började påven, ”Gud övergav oss inte bara, Han kom ner till oss för att möta oss. Han vill träffa oss, och kom för att frälsa oss, inte som individer utan som ett folk.”. Påven menade att kristna bör främja mötet med andra människor.
Han påminde oss om att Gud blev människa för oss för att han älskar oss, och att genom vår kärlek till alla människor visar vi att vi älskar Gud. Gud sade det själv: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” (Matt 25:40)
Påven menade att vi dessutom ibland lätt glömmer att ”Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare” (2 Kor 9:7), det vill säga att Gud älskar de som ”ger med kärlek”. Påven uppmuntrade alla ungdomar till att fråga sig själv: Ställer jag mina talanger till andras förfogande? Har jag tid för andra? Ger jag ”med kärlek”?
Hur ska ungdomarna i Palermo se på framtiden?
Påven förklarade att det behövs verkliga, inte virtuella nätverk som sociala medier. Han menade att ungdomarna är de som ”bygger” framtiden och den behöver byggas inte på ett ”jag” men på ett ”oss”: Det handlar om att sätta andras intressen före sina egna, att välja självuppoffring framför egoism.
Påven förklarar även att för att bygga en sådan framtid behövs det säga nej: Nej till tystnadskulturen som skyddar maffian, omertà; nej till maffia-mentaliteten, som innefattar både kriminalitet och nedvärderande tankar om den mänskliga värdigheten; nej till allt våld ty de som använder våld är inte mänskliga. Påven uppmanade även ungdomarna att säga nej till all form av mobbning. ”Lova mig: Använd aldrig våld och använd er aldrig av mobbning!” bad han ungdomarna.
”Vi behöver män och kvinnor som fördömer all form av våld och utnyttjande, som lever i fria och befriande relationer, som älskar de svagaste, som är passionerade av laglighet och ärlighet. Vi behöver institutioner och människor som tjänar, inte som tjänas.”
Påven tackade sedan ungdomarnas lärare, kateketer och alla församlingar och föreningar som arbetar för att utbilda unga.
Påven avslutade sitt tal med att uppmuntra ungdomarna att inte förlora hoppet om framtiden och till att inte låta sig övertygas av den perversa logiken att det inte skulle finnas någon frälsning för dem.
