Nordiska biskoparna om den tyska synodala vägen och kriget i Ukraina

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

De katolska biskoparna i de nordiska länderna som har varit samlade i Tromsö för sitt vårplenum har haft intensiva dagar. På torsdagen publicerades ett öppet brev från den nordiska biskopskonferensen till de tyska biskoparna i vilket de uttryckte sin oro över den synodala vandringen i Tyskland. Och idag, fredag, publicerade biskoparna en appell om kriget i Ukraina. I en intervju berättar biskop Erik Varden O.C.S.O av Trondheim om deras tankar och arbete de senaste dagarna.

Brevet till tyska biskopskonferensen

I sitt öppna brev till ordföranden för den tyska biskopskonferensen, biskop Georg Bätzing uttrycker de nordiska biskoparna sin tacksamhet över de många band och relationer med den katolska kyrkan i Tyskland, men samtidigt sin oro över "riktningen, metodiken och innehållet i kyrkans synodala resa i Tyskland", skriver de i sitt pressmeddelande.

Medan behovet av förändring måste ses "mot bakgrund av den konkreta situationen i Tyskland", skriver de, "är varken frågorna eller resultatet av överläggningarna som man hoppas på endast ett tyskt bekymmer". Det finns också en risk, menar de, att förvandla kyrkan till ett projekt, "ett objekt för vår handling", genom processtänkande och omstrukturering. Det är viktigt, framhåller biskoparna, att inte bara definiera kyrkan som en synlig gemenskap. De skriver:

”Över hela världen ifrågasätter ett antal katoliker prästers livsstil och utbildning, kvinnors roll i kyrkan, olika synsätt på mänsklig sexualitet etc. I det legitima sökandet efter svar på vår tids frågor, måste gränserna inom frågorna som står för oföränderliga aspekter av kyrkans undervisning, respekteras.”

Trosvittnen bortom frågeformulär

Erfarenheterna i de nordiska länderna, menar de, är att de troende intuitivt är medvetna om kyrkans "sakramentala mysterium" men inte alltid är "benägna att fylla i frågeformulär och delta i debatter":

”Vi finner att katoliker som utgör och bär livet i våra församlingar och samhällen instinktivt känner av detta sakramentala mysterium men är inte nödvändigtvis de som är benägna att fylla i frågeformulär eller delta i gruppdiskussioner. Låt oss inte glömma att, i samband med den synodalprocessen, också noggrant följa deras vittnesbörd.”

Uttalandet om kriget i Ukraina

På plenarmötets sista dag gjorde den nordiska biskoparna även en appell om ett slut på kriget i Ukraina i vilket de uttrycker ”sin djupa gemenskap med det ukrainska folket, upprörda över anfallskriget med vilket den Ryska federationen visar förakt för Ukrainas suveränitet och orsakar obeskrivligt lidande för miljoner oskyldiga människor”.

Biskoparna understryker att ”attacken denna vecka på ett barn- och mödrasjukhus i Mariupol, geografiskt avlägset från alla militära mål, står som en fruktansvärd symbol för detta krig. Mödrars och barns blod ropar till himlen från marken. Vi har inte rätt att vända bort blicken och fråga oss ’Skall jag ta hand om min bror?’ (jfr 1 Mos 4:9f.). Därför vädjar vi till den ryske presidenten: Stoppa detta orättvisa krig! Vi vädjar till det ryska folket: Tillåt inte att denna orättfärdighet begås i ert namn!”

Varnar för politisk retorik

I den ryska kyrkan har man kallat ”det uppenbara kriget för en kamp för kristna värderingar” och biskoparna uttrycker sin sorg över ”att tala i sådana termer som är att ägna sig åt ren retorik, att hålla moraliska värderingar gisslan i en politisk agenda”.

”Vissa av våra nordiska länder har en gemensam gräns med Ryssland. Vi har starka historiska band med Ukraina. Detta krig berör oss djupt. Vi ber att de hemlösa ska finna skydd; de rädda ska finna tröst, att sjuka och sårade ska läka; att de döda må vila i frid; och att de mäktigas hjärtan ska vara öppna för fredsfurstens uppmaning, att följa vägen för fred i rättvisa.”

Omvändelse innan det är för sent

De nordiska biskoparna påminner om fastetidens kallelse till omvändelse: ”Vi förkunnar det från hustaken. Naturligtvis gäller det först och främst oss själva, våra kyrkor och våra länder; men det gäller också hela vårt älskade Europa, så att detta brödrakrig inte antar alltmer skrämmande dimensioner.”

”‘Saliga är de som håller fred!’ (Matt 5:9). Må sanningen i denna saligprisning bekräftas de kommande dagarna, medan det fortfarande finns tid”, avslutar den Nordiska biskopskonferensen sin fredsappell och undertecknar den biskop Bernt Eidsvig Can.Reg, Oslo, biskop David Tencer OFMCap, Reykjavik, biskop Berislav Grgic, Tromsö, biskop em. Peter Bürcher, Kardinal Anders Arborelius OCD, Stockholm, biskop Czeslaw Kozon, Kopenhagen, biskop Erik Varden O.C.S.O., Trondheim, Sr. Anna Mirijam Kaschner cps (Generalsekreterare), fader Marco Pasinato (Adminstrator i Helsinki)