Madagaskar – Leprajukan finns fortfarande i Madagaskar

Elisabet Saso - Vatikanstaten

Syster Marie berättar att strukturen grundades år 1898 av norska missionärer och fortsatte att ledas av den katolska kyrkan tills den franska kolonisationen upphörde. Sedan tog staten över ledningen av sjukhuset och sände dit många läkare och sjuksköterskor. Hälsovårdsministeriet förflyttade senare personalen till en modernare struktur och sjukhuset Ileana övergavs. Men för några år sedan återöppnades det av kamillianska missionärer och verksamheten togs upp igen.

“När patienterna med hudproblem kommer till oss, undersöks de noggrannt och om det handlar om leprasjuka ordineras de läkemedel”, säger syster Marie. “Vanligtvis blir de inte inlagda på sjukhuset och om de regelbundet tar sin medicin blir de friska på sex månader och kan återvända till det vanliga livet”.

På det gamla sjukhuset finns fortfarande ett tjugotal gamla patienter som har blivit så vanställda eller lemlästade av sjukdomen att de inte kan återvända hem. “Deras tillstånd är verkligen sorgligt”, säger syster Marie. “De har inte händer eller fötter eller har blivit blinda. De har ingen familj, De kan inte och vet inte vart de kan ta vägen. De stannar här hos oss och vi bistår dem dagligen”.